Det är vanligt att man känner sig ledsen och nere ibland. Men om du är ledsen under en lång period kan det handla om depression. De flesta bli bättre efter några veckor med rätt behandling.
Hos oss kan du få rätt hjälp av psykiatriker och psykologer med behandling. Du behöver ingen remiss för att boka ett möte.
Rebecka brinner lite extra för att hjälpa patienter med ADHD och har jobbat inom vården sen 2010. Hon är mycket mån om att skapa en trygg miljö för sina patienter och kan hjälpa till inom samtliga områden inom psykiatri.
Med 25 års erfarenhet som specialist inom psykiatri har Gabriel fördjupat sig i både vuxen- och barn- och ungdomspsykiatri. Hans specialområden inkluderar ADHD, autism, bipolära syndrom, ångest och depression.
Agnieszka är psykiatriker och har varit verksam inom vuxenpsykiatrin över hela Sverige. Hon är även utbildad inom Barn och Ungdomspsykiatrin.
Agnieszka kan hjälpa både vuxna, barn och ungdomar som lider av bland annat stress, ångest, utmattning och bipolär sjukdom.
Aleksandr är en erfaren psykiatriker sedan 1999 med omfattande erfarenhet av att behandla olika åldersgrupper. Han specialiserar sig på att hjälpa patienter med psykiska utmaningar, inklusive ångest, depression, bipolär sjukdom, ätstörningar och neuropsykiatriska störningar.
Andreas är psykiatriker sedan åtta år och jobbar även som medicinsk ledsagare åt SOS International. Andreas har erfarenhet inom en mängd olika problemområden som exempel depression, ångest, ADHD, beroende, kris, med mera.
Irena har arbetat inom psykiatri i många år och har även en utbildning i psykoterapi. Sedan 2017 har hon arbetat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Irena hjälper många personer med både utredning och behandling.
Bred erfarenhet i allmänpsykiatriska sjukdomar samt psykosområde. Hon har arbetat mestadels i sjukhusregi i både Sverige och Danmark.
Stort intresse för lättare psykiatriska diagnoser, ångest, depression, OCD, ADHD, sömnstörningar och även med psykoterapeutiska insatser inom KBT.
Beatriz har dessutom stor erfarenhet inom akuta psykiatriska tillstånd tack vare tidigare arbete vid psykakuten både i Sverige och Danmark.
Hon kom till Sverige 2003 och sedan dess har hon arbetat som överläkare på SUS psykiatri i Malmö och även som konsult i psykiatri.
Agata brinner lite extra för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder.
Symtom | Orsaker | Behandling | Söka vård
Vad är depression?
Det är naturligt att må dåligt och känna reaktioner som ångest, ilska, nedstämdhet eller oro på saker som händer. Det är naturliga känslor och inte farligt. Ofta går det över av sig själv. Men om du skulle känna dig nere i mer än två veckor i taget och tappat ork och lust till saker du brukar tycka om så kan det röra sig om nedstämdhet som har övergått till depression. Det kan ibland vara så att man inte själv märker att det övergår, utan att en närstående märker förändringen. En depression brukar gå över på ca ett halvår men kan vara mycket jobbig. Därför är det viktigt att lindra genom att be om hjälp. De flesta som får rätt behandling mår ofta bättre efter ett par veckor.
Olika typer av depression
Man brukar dela upp den vanligaste typen av depression i tre olika nivåer: lätt, medelsvår eller svår depression. Vid lätt depression kan man vanligtvis fungera normalt trots att man mår dåligt men det kan vara ansträngande att vara social. Vid medelsvår depression orkar man ofta inte med sitt vardagliga liv eller sina relationer. Man sover inte ordentligt eller klarar av sitt arbete. Vid svår depression bryr man sig ofta inte om behov som att äta och dricka. Man kan ha tankar om eller planer på att ta sitt liv, men man behöver inte ha det.
Symtom på depression
Det är vanligt att ha flera symtom samtidigt under en depression, till exempel mycket oro och ångest, svårt att koncentrera sig, sömnbesvär, förlorad eller ökad matlust. Man kan också få känslor av total hopplöshet, tappa sexlusten och känna att allt är meningslöst. Det är vanligt att depressionen påverkar hur man ser sig själv. Man får sämre självkänsla och känner sig värdelös och likgiltig inför det mesta i tillvaron. Likgiltigheten kan göra att man känner sig väldigt isolerad från omvärlden, och negativa tankar gör att man fastnar i att älta dåliga känslor. Vissa tänker mycket på döden och att ta sitt liv, vilket är kopplat till oro inför framtiden och känslor av att vara en belastning. Den som har depression kan lätt skifta i humör till arg eller aggressiv, vilket kan vara anledningen till att omgivningen märker att något inte står rätt till.
En depression kan också ta sig kroppsliga uttryck som huvudvärk, förstoppning, värk i nacke, mage eller rygg. Man kan också få svårt att andas och hjärtklappning.
Orsaker
Ibland kan man bli deprimerad av jobbiga händelser eller påfrestningar i livet. Man kan bli ensam, råka ut för en närståendes bortgång eller bli av med arbetet. Man kan också få depression i samband med sjukdomar. Större förändringar i livet kan också skapa depression, även om det i sig är en positiv förändring. Stress utan återhämtning under en lång period som skapar obalans mellan vad man klarar av och kraven som ställs kan också vara en riskfaktor. Man kan också bli deprimerad utan någon tydlig orsak alls. Alla är olika sårbara för att bli deprimerade, och sårbarheten kan bero på saker som vem man är, ens uppväxt och hur man hanterar motgångar.
En person som funderar mycket över misslyckanden och fel är mer sårbar än någon som lättare kan hantera problem. Man kan födas med en extra känslighet för påfrestningar och intryck som ökar risken.
Detta kan du göra själv
Om du har haft en eller återkommande depressioner och vet att du är sårbar finns det saker du kan göra för att minska risken. Här beskrivs några av dem:
- Motionera regelbundet. Motion hjälper mot depression och kan förebygga nya depressioner, och gör också att du sover bättre.
- Undvik alkohol. Alkohol ökar risken för depression och gör det värre om du är deprimerad.
- Ta stöd av vänner och närstående. Be dina nära och kära att hjälpa dig bibehålla goda vanor. Försök hålla kontakten med vänner, arbetsplats eller liknande och håll dig aktiv. Försök besöka arbetsplatsen ibland om du är sjukskriven.
- Acceptera att du inte orkar lika mycket och försök sänka kraven på dig själv, även om du arbetar. Detta betyder att du kan behöva förklara för din arbetsgivare men också i relationer och familjelivet att du kan behöva sänka kraven och säga nej till saker.
- Försök vara utomhus och få dagsljus så mycket som möjligt för att må bra.
- Prata med någon du har förtroende för om din situation. De flesta människor som grubblar och mår dåligt behöver prata med någon för att må bättre.
Då ska du söka vård
Om du har varit nere under 2–4 veckor och har depressionssymtom bör du söka hjälp och få träffa en behandlare, till exempel en psykiatriker eller psykolog. Då får du berätta om ditt mående och hur du upplever din situation. Behandlaren lyssnar in dig och kommer fram till diagnos och behandlingsmetod baserat på samtalet.
Behandling av depression
Depressioner kan ibland återkomma om man inte får rätt behandling. Vilken behandling som passar bäst kan bero på vilken typ av depression man har och vem man är som person. Om man har en mildare depression kan det handla om att se till sina rutiner och vanor och motionera regelbundet. Om man drabbats av en svårare depression kan det vara aktuellt att behandla med antidepressiva läkemedel eller prata med en psykolog eller kurator. Man kan också få vård på en psykiatrisk klinik. Det finns flera typer av psykoterapi som kan hjälpa. KBT, Kognitiv beteendeterapi, är en av de behandlingsformer som används vid depression.
Hos Medicheck kan du träffa en psykolog eller psykiatriker och prata om ditt mående. Du behöver ingen remiss för att boka ett möte. Du får rådgivning kring diagnos, behandling, eventuell medicinering och svar på dina frågor via videosamtal.