Boka tid
Boka tid Login För företag

Hjärtflimmer

Risken för hjärtflimmer ökar från 50 års ålder. Några vanligt bidragande orsaker är högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

Boka tid med kardiolog

Numer finns effektiva och snabba sätt att upptäcka och diagnostisera hjärtflimmer. Det innebär att man mäter sitt hjärta i hemmet med en enkel hjärtmonitor. Genom att få tidig diagnos minskar man risken för allvarliga följder som till exempel stroke.

Symtom | Orsaker | Behandling | Söka vård

Vad är hjärtflimmer?

Hjärtflimmer (arytmi) kännetecknas av snabb hjärtfrekvens och oregelbundna hjärtslag. Flimret kan ske i förmaken (förmaksflimmer) eller i kamrarna (kammarflimmer). Vid flimmer utgår inte de elektriska signalerna som de ska, istället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen. Dessutom arbetar hjärtat alldeles för fort. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen gör då att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras.

Symtom på hjärtflimmer

Vissa personer har attacker med symtom som varar i timmar eller dagar, medan andra inte ens känner av sina perioder med förmaksflimmer.

Det kan hända att du har ett eller flera av de här symtomen:

  • Nedsatt fysisk ork
  • Yrsel
  • Svårt att andas
  • Trötthet och svaghet
  • Ont i bröstet
  • Svimning

Har du symtom på hjärtflimmer?

Hos oss kan du göra en utredning. Boka en tid med vår kardiolog för information och rådgivning.

Läs mer och boka tid

Orsaker

En normal hjärtfrekvens ligger vanligtvis på mellan 60 och 100 slag per minut. Vid hjärtflimmer kan antalet hjärtslag per minut öka till betydligt fler än 100 slag per minut. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra.

Förmaksflimmer i attacker behöver inte ha samband med andra hjärtsjukdomar, men ibland kan du ha förmaksflimmer i attacker och samtidigt ha högt blodtryck, sjukdomar i hjärtklaffar, hjärtsvikt eller hjärtmuskelinflammation. Även andra sjukdomstillstånd kan orsaka förmaksflimmer.

Risken för blodproppar i förmaket ökar. Går dessa ut i kroppen från hjärtats vänstra halva kan de orsaka stopp i blodcirkulationen. Om en sådan blodpropp når hjärnan kan du få stroke. Risken för stroke ökar med åldern. Andra riskfaktorer som högt blodtryck (hypertoni), hjärtsvikt och diabetes påverkar också risken för stroke.

Attackvis förmaksflimmer går till skillnad från permanent flimmer oftast över av sig själv. Vanligtvis går det inte att hitta någon säker orsak till attacken.

Orsaken till flimmer kan ibland vara:

  • Hög konsumtion av tobak, kaffe eller alkohol
  • Känslomässig stress eller avspänning efter stress
  • Infektion
  • Hjärtmuskelförstoring; som kan uppkomma vid långvarig träning på hög nivå
  • Användning av vissa läkemedel
  • För hög ämnesomsättning genom överaktivitet i sköldkörteln, så kallad hypertyreos eller giftstruma

Detta kan du göra själv

De gånger som du får attacker av förmaksflimmer och de verkar ha utlösts av någon speciell anledning kan du själv försöka minska risken för nya attacker genom att undvika den utlösande orsaken.

Några råd för att minimera:

  • Avstå alkohol
  • Sluta röka
  • Börja äta mer fettsnål mat
  • Motionera mer
  • Diskutera byte av läkemedel med läkare

För många är det dessvärre omöjligt att påverka attackerna med förmaksflimmer. De kan till exempel börja när man sover.

Då ska du söka vård vid hjärtflimmer

Om du sedan tidigare har förmaksflimmer som kommer i attacker bör du söka läkare om attackerna kommer betydligt tätare än tidigare eller om du får besvär som andnöd eller bröstsmärtor.

Sök vård på sjukhus om flimret håller i sig längre än 24 timmar.

Behandling av hjärtflimmer

  • Ändra din livsstil
  • Blodförtunnande läkemedel
  • Medicinska rytmreglering
  • Elbehandling, det vill säga, elektrisk stöt i bröstet
  • Ablation, genom ström eller med kylbehandling
Våra specialister inom hjärt- och kärlsjukdomar

Hos oss kan du få rätt hjälp av kardiologer med lång erfarenhet inom hjärtflimmer. De kan utreda om du har hjärtflimmer eller stötta dig som har diagnos sedan tidigare. Vårdprogrammet anpassas individuellt för dig och bokas in efter just dina behov vid första mötet. Du behöver ingen remiss.

Kardiolog
Biserka Alagic är specialist i kardiologi

Biserka är trippelspecialist med huvudfokus på specialistområdet kardiologi hos Medicheck. Tidigare har Biserika bland annat arbetat på kardiologiska kliniken på Ryhov i Jönköping. Hon brinner för att varje patient ska känna sig trygg och är mån om att erbjuda individuella behandlingsalternativ.

Se vad Biserka kan hjälpa dig med.

Boka tid med kardiolog

Tamas Janos Stolcz är specialist i kardiologi

Tamas arbetar som hjärtspecialist på på Regionsjukhuset Ryhov i Jönköping. Tamas brukar träffa patienter med bland annat hjärtsvikt, högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

Se vad Tamas kan hjälpa dig med.

Boka tid med kardiolog

Samir Saha är specialist i kardiologi, fysiologi och allmänmedicin

Samir arbetar för närvarande i Stockholm som konsultläkare inom hjärt-ultraljud och lungfunktionsutredning. Samir hjälper dagligen personer med olika typer hjärtproblem som högt blodtryck, hjärtsvikt, hjärtflimmer, förmaksflimmer och hjärtklappning.

Se vad Samir kan hjälpa dig med.

Boka tid med kardiolog

Alexandros Georgiadis, kardiolog och specialist inom internmedicin
Alexandros är specialist sedan 2013. Han hjälper till med strukturerad hjärtutredning, utreder och behandlar högt blodtryck, hjärtrubbningar som förmaksflimmer, hjärtsvikt, kärlkramp, förhöjda blodfetter. Rådgivning och information om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar med mera.

Se vad Alexandros kan hjälpa dig med.

Boka tid med kardiolog

Yousef Alezzi är kardiolog, specialistläkare inom hjärt-kärlsjukdomar
Yousef arbetar som överläkare och hjärtspecialist. Yousef hjälper dagligen personer med olika typer av hjärtsjukdomar som kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, högt blodtryck, hjärtflimmer (arytmier), hjärtklaffssjukdom och blodfettsrubbningar.

Se vad Yousef kan hjälpa dig med.

Boka tid med kardiolog

Att fundera på inför ett möte

Vår specialist vill gärna veta vad du själv tror utlöser dina besvär. Dina levnadsvanor har betydelse. Förbered lite svar på frågor såsom om du röker eller snusar, dina alkoholvanor, vilka kaffevanor du har och om du motionerar.