Hjärtflimmer

Risken för hjärtflimmer ökar från 50 års ålder. Några vanligt bidragande orsaker är högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

Hos oss kan du få rätt hjälp av kardiologer med lång erfarenhet inom hjärtflimmer. Vi har ett specifikt vårdprogram för dig med hjärtflimmer. Det anpassas individuellt för dig och bokas in efter just dina behov vid första mötet. Du behöver ingen remiss för att boka mötet.

Symtom | Orsaker | Behandling | Söka vård

Vad är hjärtflimmer?

Hjärtflimmer (arytmi) kännetecknas av snabb hjärtfrekvens och oregelbundna hjärtslag. Flimret kan ske i förmaken (förmaksflimmer) eller i kamrarna (kammarflimmer). Vid flimmer utgår inte de elektriska signalerna som de ska, istället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen. Dessutom arbetar hjärtat alldeles för fort. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen gör då att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras.

Symtom på hjärtflimmer

Vissa personer har attacker med symtom som varar i timmar eller dagar, medan andra inte ens känner av sina perioder med förmaksflimmer.

Det kan hända att du har ett eller flera av de här symtomen:

• Nedsatt fysisk ork
• Yrsel
• Svårt att andas
• Trötthet och svaghet
• Ont i bröstet
• Svimning

Orsaker

En normal hjärtfrekvens ligger vanligtvis på mellan 60 och 100 slag per minut. Vid hjärtflimmer kan antalet hjärtslag per minut öka till betydligt fler än 100 slag per minut. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra.

Förmaksflimmer i attacker behöver inte ha samband med andra hjärtsjukdomar, men ibland kan du ha förmaksflimmer i attacker och samtidigt ha högt blodtryck, sjukdomar i hjärtklaffar, hjärtsvikt eller hjärtmuskelinflammation. Även andra sjukdomstillstånd kan orsaka förmaksflimmer.

Risken för blodproppar i förmaket ökar. Går dessa ut i kroppen från hjärtats vänstra halva kan de orsaka stopp i blodcirkulationen. Om en sådan blodpropp når hjärnan kan du få stroke. Risken för stroke ökar med åldern. Andra riskfaktorer som högt blodtryck (hypertoni), hjärtsvikt och diabetes påverkar också risken för stroke.

Attackvis förmaksflimmer går till skillnad från permanent flimmer oftast över av sig själv. Vanligtvis går det inte att hitta någon säker orsak till attacken.

Orsaken till flimmer kan ibland vara:

• Hög konsumtion av tobak, kaffe eller alkohol
• Känslomässig stress eller avspänning efter stress
• Infektion
• Hjärtmuskelförstoring; som kan uppkomma vid långvarig träning på hög nivå
• Användning av vissa läkemedel
• För hög ämnesomsättning genom överaktivitet i sköldkörteln, så kallad hypertyreos eller giftstruma

Detta kan du göra själv

De gånger som du får attacker av förmaksflimmer och de verkar ha utlösts av någon speciell anledning kan du själv försöka minska risken för nya attacker genom att undvika den utlösande orsaken.

Några råd för att minimera:

• Avstå alkohol
• Sluta röka
• Börja äta mer fettsnål mat
• Motionera mer
• Diskutera byte av läkemedel med läkare

För många är det dessvärre omöjligt att påverka attackerna med förmaksflimmer. De kan till exempel börja när man sover.

Då ska du söka vård vid hjärtflimmer

Om du sedan tidigare har förmaksflimmer som kommer i attacker bör du söka läkare om attackerna kommer betydligt tätare än tidigare eller om du får besvär som andnöd eller bröstsmärtor.

Sök vård på sjukhus om flimret håller i sig längre än 24 timmar.

Behandling av hjärtflimmer

• Ändra din livsstil
• Blodförtunnande läkemedel
• Medicinska rytmreglering
• Elbehandling, det vill säga, elektrisk stöt i bröstet
• Ablation, genom ström eller med kylbehandling

Att fundera på inför det bokade mötet

Vår specialist vill gärna veta vad du själv tror utlöser attackerna. Dina levnadsvanor har betydelse. Förbered lite svar på frågor såsom om du röker eller snusar, dina alkoholvanor, vilka kaffevanor du har och om du motionerar.