Boka specialist
Boka specialist Login English

Ätstörningar

Om du fokuserar väldigt mycket på vad du äter, på din kropp och din vikt kan du ha en form av ätstörning. Det är vanligt att personer med ätstörningar är stränga och dömande mot sig själva, men sjukdomen kommer ofta gradvis och syns inte alltid utanpå. Det kan till och med vara svårt för den drabbade att förstå när det börjar bli en sjukdom.

Du kan bli av med din ätstörning om du söker vård och får rätt hjälp.

Våra specialister inom psykisk ohälsa

Hos oss kan du få rätt hjälp av specialister med lång erfarenhet. Du behöver ingen remiss för att boka ett möte.
Psykiatriker
Andreas Rochester är psykiatriker

Andreas är psykiatriker sedan åtta år och jobbar även som medicinsk ledsagare åt SOS International. Andreas har erfarenhet inom en mängd olika problemområden som exempel depression, ångest, ADHD, beroende, kris, medmera.

Boka en tid med Andreas

Symtom | Orsaker | Behandling | Söka vård

Symtom på ätstörningar

Följande kan vara tecken på ätstörningar och på att du bör söka hjälp:

  • Du blir alltmer fixerad vid vad du stoppar i dig och vad du väger
  • Du hoppar över eller skjuter upp måltider
  • Du får ångest om du inte äter på ett visst sätt
  • När du äter så gör du det ofta ensam och långsamt
  • När du är ensam äter du ofta mycket onyttig mat
  • Du kräks upp maten du ätit
  • Du lägger överdrivet mycket tid på träning och får ångest om du måste hoppa över det
  • Du är väldigt sträng och kritisk mot din kropp
  • Du kan även ha koncentrationssvårigheter, känna dig nere, ha ångest, ha tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv.

Olika typer av ätstörningar

Om du misstänker att du har en ätstörning så ställs diagnos utifrån både psykiska och fysiska symtom, då det är vanligt att man även har psykiska besvär. Olika typer av ätstörningar kan ha olika symtom.

Anorexi

Vid anorexi svälter du dig eller håller en strikt diet. Du är väldigt rädd för att gå upp i vikt och kan träna på en överdriven nivå. Du har en bild av hur du ser ut som inte stämmer överens med verkligheten, men din självbild hänger ihop med hur du själv upplever din kropp. Ofta mår du psykiskt dåligt och lider av depression och ångest.

Bulimi

Vid bulimi hetsäter du mat och försöker sedan tömma kroppen på den genom att kräkas eller använda laxermedel. Din självkänsla hänger ofta ihop med hur du upplever din kropp. Du skäms ofta för dina problem och kan isolera dig från folk.

Hetsätningsstörning, BED (Binge eating disorder)

Hetsätningsstörning innebär att du hetsäter under perioder utan att försöka göra dig av med maten. Som följd kan du bli överviktig. Det är vanligt att de som har hetsätningsstörning tidigare haft bulimi eller anorexia.

Det finns fler typer av ätstörningar som är varianter av dessa diagnoser. Det kan till exempel handla om överdriven träning tillsammans med en strikt diet, så kallad Ortorexi. Om du undviker de flesta typer av mat förutom några få tillåtna saker, kan du ha Undvikande ätstörning. Undvikande eller Restriktiv ätstörning är vanligt hos barn och styrs av en stark motvilja mot olika typer av mat.

Olika ätstörningar kan följa varandra och en kan övergå i en annan. Hur du än påverkas är det väldigt viktigt att söka hjälp och reda ut vad det kan bero på.

Orsaker

Du kan utveckla en ätstörning oavsett hur du ser ut, ditt kön eller ålder. Det är individuellt varför det uppstår. Exempel på orsaker kan vara att man försöker hantera ångest eller har svårt att sätta egna gränser för andras eller omvärldens krav, eller tampas med en låg självkänsla. Det kan också handla om att kroppen har förändrats på ett sätt så att man inte känner sig bekväm, eller en reaktion på hur kroppen framställs i sociala medier eller på TV.

Sjukdom och viktnedgång

Om du redan gått ner mycket i vikt under en kort period, till exempel om du varit sjuk, kan du bli triggad av positiva kommentarer från andra att fortsätta påverka din kropp vilket kan leda till ökad risk för en störning.

Yttre press och kontroll

Ibland kan en ätstörning hänga ihop med att man har andra problem i vardagen som man vill lösa. Man kanske har mycket press på sig att se ut och prestera på ett visst sätt som i slutändan bli omöjligt. Då kan det kännas som en lösning att kontrollera sin kropp för att motverka känslan av maktlöshet.

Ätstörning och samsjuklighet

Många som får ätstörningar mår redan dåligt över något i livet. De kan handla om depression, ilska, stress eller att tycka illa om sig själv. Om man har en annan sjukdom eller besvär tillsammans med en ätstörning kallas det för samsjuklighet. Det kan vara missbruk, ADHD, bipolär sjukdom, eller depression vilket är väldigt vanligt.

Då ska du söka vård

Om personer runt omkring dig är oroliga eller om du själv misstänker att du har en ätstörning är det viktigt att ta reda på hur det ligger till. Ett första steg mot att söka hjälp kan vara att ta reda på fakta om ätstörningar och olika behandlingar. Det är bra att söka hjälp så fort som möjligt om du misstänker ätstörning.

Behandling

Det är väldigt viktigt att få en utredning för att få rätt behandling, då det kan finnas sjukdomar som har liknande symtom som ätstörningar. Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning eller barn-och ungdomspsykiatrin. Om du är över 18 kan du till exempel boka en tid med en psykolog eller psykiatriker. Det finns också speciella ätstörningsmottagningar där du själv kan ta kontakt, men du kan också behöva remiss från vårdcentralen. Om du fått hjälp någonstans men inte upplevde att det fungerade bra, tveka inte att försöka igen någon annanstans. Det kan vara bra att ibland ta hjälp av olika personer, och det kan ta en period innan det känns OK att ta emot stöd och hjälp.

Psykoterapi, KBT

Psykoterapi hjälper ofta vid ätstörning. Det finns många olika former av terapier som kan användas, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi) där du träffar en behandlare en gång i veckan och där samtalen utgår från dina behov.

Psykodynamisk terapi

En annan form är Psykodynamisk terapi. Där träffar du en behandlare en eller flera gånger per vecka, och pratar om din sjukdom, människor runt omkring dig och annat som kommer upp. Behandlingen kan hjälpa dig att förstå mer kring problemen och hjälpa dig att uttrycka dina behov och känslor. Terapin kan pågå under en längre tid.

Kroppsinriktad behandling

Ibland kan du få Kroppsinriktad behandling som kompletterande behandling till samtal. Här arbetar tillsammans med en fysioterapeut för att lära di förstå och acceptera din kropp. Det kan vara genom rörelseträning, kroppsterapi eller dans och avspänningsövningar.

Det är viktigt att få hjälp tidigt, då det handlar om att förändra beteende och tankar som du haft under ätstörningen. Du kan behöva hjälp med att förstå din relation till mat och skapa balans mellan tankar på kroppen och utseende i relation till tankar på intressen och nära och kära. Det är vanligt att ha blandade känslor inför behandling, därför är det viktigt att du känner dig delaktig och pratar om dessa känslor för att hitta styrka och motivation.

Det är också vanligt att vara rädd för att tappa kontrollen och börja gå upp i vikt. En förändring kan kännas otäckt. Känslan brukar gå över när du hittar en behandlare du känner dig trygg med och börjar behandlingen.

Hos MediCheck får du hjälp med stöd och behandling av ätstörning

Hos MediCheck kan du prata med en psykolog eller psykiatriker som hjälper dig med behandling av din ätstörning. Du behöver ingen remiss och du kan boka hur många samtal du vill med en person du själv väljer och känner dig trygg med. Du får rådgivning kring utredning, behandling, eventuell medicinering och svar på dina frågor via videosamtal.

Våra partners

Genom att besöka MediCheck godkänner du vår användning av cookies i enlighet med vår Integritetspolicy. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till "tillåt cookies" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till vår användning av cookies i enlighet med vår Integritetspolicy.

Stäng