Annika Hugoson är specialistläkare inom öron-näsa-hals och sedan nyligen tillgänglig för digitala vårdmöten hos Medicheck. För Annika är samtalet, kommunikationen och det medmänskliga utbytet mellan läkaren och patienten det viktigaste för att uppnå ett gott resultat.
– Bara för att två människor har en likadan diagnos så kommer deras väg inte alls att se likadan ut, konstaterar hon.
Annika är specialistläkare sedan 1998 och under 17 år arbetade hon på öronkliniken i Kristianstad. Därefter utbildade hon sig till mellanörekirurg på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Rikshospitalet i Oslo. På frågan om bakgrunden till att hon ville bli läkare och specialist svarar hon att det finns en läkartradition inom familjen och att hon även av andra anledningar kände sig lämplig för yrket.
– Både pappa och morfar var läkare. Jag hade dessutom väldigt lätt för mig i skolan, fick bra betyg och var naturvetenskapligt intresserad. Jag var fascinerad av hur kroppen fungerar och var bland annat ett år i USA där jag läste fysiologi.
– Att det blev just öron-näsa-hals var delvis på grund praktiska orsaker. Jag har väldigt ”bra fingrar” och utbildade mig till mikrokirurg/öronkirurg. Jag fick dock kämpa hårt, kvinnor var inte så välkomna i början. Jag gav dock inte upp och blev mer och mer intresserad av hörsel. Men jag har aldrig varit intresserad av exempelvis en forskarkarriär. Jag är en typisk kliniker och vill träffa patienter, förklarar Annika.
Det kan vara som en djungel för patienter
Något som varit i fokus och hjälpt Annika under hela hennes läkarkarriär är hennes stora intresse för kommunikation, berättar hon.
– Jag upptäckte tidigt att allting jag delar med medmänniskor är ett utbyte. Det gäller inte minst i min läkarroll och i samtalet med personen jag har framför mig. Kommunikation är inte någonting som är envägs. Även jag lär mig någonting från varje patientmöte som jag har.
Annika är också kunnig i sjukvårdsinformation. Detta i kombination med nämnda fokus på kommunikation gör att hon även kan hjälpa till genom att slussa sina patienter vidare inom vården på olika sätt i de fall hon tycker att detta behövs. Hon är alltid ärlig gentemot dessa, även om det visar sig att de har något symtom som avviker på något sätt och gör att hon som läkare inte är säker.
Jag ville då ropa efter doktorn men kom sedan på att ”oj, det är ju jag”.
– Det är lite grand som en djungel för patienter. De kan ofta bli avvisade på vårdcentralen eller på sjukhusen utan att veta vad de ska ta sig till. Då behöver de stöd och hjälp. Ofta kan jag då med min kunskap lugna dem och säga att det handlar om en vanlig variant.
– Som nybliven läkare kunde jag samtidigt ibland tänka ”Vad är det här för patient? Det här står det ingenting om i böckerna”. Jag ville då ropa efter doktorn men kom sedan på att ”oj, det är ju jag”. Än idag är jag inte alltid säker men oavsett följer därefter en lång utveckling tillsammans med patienten, där jag kommer in i överläkarrollen och måste fatta beslut. Här är kommunikation och ärlighet i samtalet viktigt för att personen ska känna sig lugn och omhändertagen.
– Visst, patienten kan behöva höra att läkaren säger ”jag är helt säker på det här”. Men man måste i min roll också kunna erkänna motsatsen. Det kan vara svårt när man är en ung läkare. Men om jag inte är helt säker då säger jag det, förklarar Annika.
Hjälper till att hitta en individuell lösning
Fysiskt jobbar Annika mycket med öronkirurgi och uppföljning av det. Digitalt handlar det mer om öronbesvär i alla former. Frågor om Tinnitus är exempelvis vanligt, precis som om slembildning i halsen som ibland är svårt att förklara och komma underfund med.
– Ett annat vanligt symtom som jag möter är yrsel. Många läkare tycker att det är väldigt svårt, inte minst för att man som patient både upplever och beskriver dessa besvär på så olika sätt. Men som kliniker är det lätt för mig att utreda, utesluta olika alternativ och sedan komma fram till vad det måste röra sig om. Jag kan exempelvis säga att ”det här kan inte var någonting annat än en öronyrsel”. Det handlar hela tiden om att utreda noggrant och även här är samtalet och kommunikationen viktig.
Numera finns det exempelvis speciella experter på matstrupen vilket innebär att vi kan behandla tillstånd som inte var möjligt för 10–15 år sedan.
– Patienter är mycket medvetna idag och det är mycket lättare att kommunicera med dem än för 30 år sedan. Man är mycket mer jämställd med läkaren och har ingen överdriven respekt. Man ifrågasätter vilket jag tycker är bra. Många googlar, och i början kunde man komma väldigt snett genom att göra det. Men idag kan man knappast googla sig till någonting farligt om man har exempelvis tinnitus.
– Det finns nämligen väldigt bra informationskällor idag och sedan gäller det att med min hjälp luska ut vad som är den individuella lösningen. Bara för att två människor har en likadan diagnos, så kommer deras väg inte alls att se likadan ut, berättar Annika.
Den forskningsmässiga och kliniska utvecklingen inom öron-näsa-hals går framåt, berättar hon vidare.
– Inom öronområdet är det framförallt inom antibiotikafältet. Här händer det mycket men det är också viktigt med restriktioner. Antibiotika har man för att rädda liv, inte för att bota en snuva. Det har också skett en utveckling inom operationer, med flera nya modeller som används idag. Vi har även blivit ännu mer specialiserade. Numera finns det exempelvis speciella experter på matstrupen vilket innebär att vi kan behandla tillstånd som inte var möjligt för 10–15 år sedan, berättar Annika.
Allt fokus på samtalet vid digital vård
Det är sammanfattningsvis kommunikationen, samtalet och det medmänskliga utbytet som gör att Annika tycker att hennes arbete är givande. Som ett resultat av detta har hon under senare år studerat beteendevetenskap och arbetar idag med coaching i eget företag. När hon nyligen började komplettera detta med att vara tillgänglig hos Medicheck visste hon inte riktigt vad hon hade att förvänta sig. Men hon blev positivt överraskad, berättar hon.
– Digital vård var någonting som jag var emot före pandemin. När pandemin väl kom fördubblades dock denna typ av besök och jag jobbade ett tag med en tjänst som erbjuder allmänläkare men upptäckte att det inte var någonting som passade mig. Jag kände att mina kunskaper inte utnyttjades där men när jag fick kontakt med Medicheck kände jag att det kunde vara värt ett försök.
En stor fördel med digital vård är att man lägger allt fokus på samtalet.
– En stor fördel med digital vård är att man lägger allt fokus på samtalet. Personer ser på dig hela tiden, utan störande moment eller stress. Det handlar inte alltid om en fullständig utredning men samtalet kan räcka i många fall och är ett väldigt bra komplement. Efter ett digitalt möte med mig har man en förståelse för vad man ska fokusera på, vilka frågor man ska fråga nästa gång och även vad man kan göra själv för att må bättre, avslutar Annika Hugoson.
Text: Mats Holmström
Läs mer om specialistvård
6 saker som är bra att veta om hypertyreos – Specialisten svarar
Astma är mer än en sjukdom – men nya läkemedel är på väg
Kroniska sjukdomar kräver att läkaren ser helheten