Att ha drabbats av en hjärtinfarkt innebär ofta rädsla för fysisk aktivitet och därmed sänkt livskvalitet. Mottagaren av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2022, docent Brjánn Ljótsson vid Karolinska Institutet, belönades för sin forskning om just denna rädsla. Hans forskning syftar till att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi för ett aktivt liv efter att ha drabbats.
År 2020 drabbades cirka 22 200 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Det är en stressande livshändelse och det är vanligt att man utvecklar en oro kring hjärtat och kroppsliga symtom. Det kan medföra att man tycker att det är obehagligt med till exempel fysisk aktivitet. Detta innebär också svårigheter att delta i hjärtrehabilitering och ökar risken för en ny hjärtinfarkt. Samtidigt är fysisk aktivitet väldigt viktigt.
Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram.
– Det är särskilt viktigt för personer som haft hjärtinfarkt att vara fysiskt aktiva för att stärka sin hälsa och minska risken för en ny hjärtinfarkt. Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram, berättar Brjánn.
Digital KBT efter hjärtinfarkt kan snart vara tillgänglig
Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig effektivt genom att minska undvikandebeteenden vid flera andra fysiska sjukdomar och hjärttillstånd. Syftet med forskningsprogrammet är att pröva om kognitiv beteendeterapi via internet medför ökad livskvalitet, fysisk aktivitet och minskad hjärtfokuserad oro för patienter som har haft hjärtinfarkt.
Om man undviker fysisk aktivitet för att man är rädd för att utlösa en ny hjärtinfarkt så ökar det paradoxalt nog risken för en hjärtinfarkt längre fram.
Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar att behandlingen medför ökad livskvalitet och fysiskt och psykiskt välmående kan behandlingen göras tillgänglig i en nära framtid inom offentlig sjukvård.
– Det vore väldigt värdefullt för patienter som haft hjärtinfarkt att kunna få återhämta sig och återigen börja leva ett fullvärdigt liv, konstaterar Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Behandlingen är framtagen av Josefin Särnholm, medicine doktor och psykolog, och har visat sig vara effektiv för att minska hjärtfokuserad oro och öka livskvaliteten vid förmaksflimmer.
”Det handlar inte bara om fysisk aktivitet”
– Att våga exponera sig för fysisk aktivitet medför både att rädslan minskar och att den fysiska hälsan ökar på sikt. Det handlar inte bara om fysisk aktivitet utan också om att dessa patienter undviker eller begränsar andra aktiviteter som till exempel att vara långt ifrån sjukhus eller att sitta barnvakt åt barnbarnen, eftersom de ständigt är oroliga för nya hjärtbesvär.
Fakta om kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT utgår från att en persons beteenden, tankar och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar man med att lära om och förändra beteendemönster som vidmakthåller rädsla och begränsar ens liv.
Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden): I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Fotograf: Ola Hedin
Läs mer om hjärta-kärl
Allt bättre behandlingar vid högt blodtryck och diabetes
Risken för återfall i hjärtinfarkt kan minskas
Partnerns delaktighet dämpar oro vid förmaksflimmer