Tobias Perdahl är specialistläkare i internmedicin på akutkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Genom sin breda kunskap om invärtesmedicinska organsjukdomar träffar han många som har diabetes. I den här intervjun berättar Tobias om hur han hjälper personer med diabetes och om hans syn på framtidens vård.
Tobias Perdahl är uppvuxen i Bälinge utanför Luleå. Under sin uppväxt spenderade han även tid hos sin pappa i Beirut, Libanon. Det var i Beirut som grunden lades till att han ville bli läkare i framtiden.
– Ja, min pappa bodde och jobbade i Libanon. Som tonåring var jag bland annat med om att se ett bombanfall på nära håll. Röda Korset var på plats och jag imponerades av deras fantastiska hjälparbete. Jag minns känslan av att hålla i en varm metallisk splitterdel från bomben som tagit flera liv och rädslan för att flygplanen som cirklade ovan mig och mina syskon skulle fortsätta bomba. Där föddes viljan hos mig att jobba med att hjälpa människor genom att hitta deras problem och lösa dem.
Specialistläkare på akutkliniken
– Idag jobbar jag som specialistläkare på akutkliniken sedan några år tillbaka men utbildar och handleder även underläkare och läkarstudenter i att omhänderta svårt sjuka personer. Jag jobbar även med intermediär vård. Det är en form av intensivvård för svårt sjuka. Dessutom jobbar jag som internmedicinsk bakjour inom hela sjukhuset och åt externa vårdgivare. Innan dess hann jag även med ekonomistudier och att arbeta inom näringslivet som konsult. Jag har känt att om man vill vara med och påverka vården så kan den kombinationen av erfarenheter vara värdefull.
– Genom åren har jag också jobbat internationellt och sett svåra förhållanden och fattigdom i exempelvis Ryssland och Tanzania. I början av min karriär jobbade jag på mindre sjukhus. Dels på Gotland och dels i Norge där jag var ensamt ansvarig på akuten. Det innebar ett stort patientansvar och bra erfarenheter.
Internmedicin och diabetes
Kan du beskriva begreppet invärtesmedicin, eller internmedicin som det också kallas? Och varför de flesta med någon form av diabetes som kommer in till akutkliniken hamnar hos dig och dina kollegor.
– Först och främst vill jag säga att våra allmänläkare är otroligt viktiga eftersom de kan upptäcka och behandla många sjukdomar i första skedet och arbeta förebyggande. Andelen allmänläkare i Sverige är 17 procent vilket är bland de lägsta nivåerna, om inte lägst, ur ett internationellt perspektiv. Det försvårar tillgängligheten på sina ställen.
– Internmedicin är en bred allmänkompetens som kan behandla en person med flera sjukdomar på sjukhuset eller mottagningen. Vi internmedicinska specialister tar ofta totalansvaret för personen med flera sjukdomar till skillnad från organspecialisterna som i huvudsak behandlar sitt specialistområdes sjukdomar. Organspecialister är läkare som specialiserat sig på specifika organsjukdomar, exempelvis hjärtspecialister (kardiologer) och neurologer.
Fördubblad fysisk aktivitet fördubblar insulinkänsligheten vilket är oerhört bra!
Det är vanligt att personer med diabetes har flera sjukdomar
– En betydande del av de 80 000 per år som söker till akutmottagningen är sjuka i flera organ. Det är alltså personer som har flera sjukdomar. Många av dessa personer har typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes. Jag arbetar även med en form av intensivvård av sk multisjuka personer. De är ofta i akut behov av blodtrycksstabiliserande läkemedel, andningsunderstödd ventilation, infusioner av antibiotika eller till exempel hjärtfrekvensreglerande mediciner.
Vilka utmaningar ställs du inför?
– Jag är inriktad på akutsjukvård och prioriterar, stabiliserar, diagnostiserar och behandlar akutsjuka. Att prioritera är svårt. Vad gäller personer med diabetes så kommer de ofta in med allvarligt högt eller lågt blodsocker. Oftast söker de med diabetes akut sjukvård för olika komplikationer av diabetes. Det kan vara tillstånd som akuta hjärt- och kärlsjukdomar, ben- och fotsår, infektionstillstånd och inte sällan biverkningar av mediciner. I min roll som specialistläkare måste jag kunna ha en bred förståelse för alla de organsjukdomar som är förknippade med diabetes. Att kontrollera blodsockret ingår givetvis i den akuta undersökningen men även så mycket annat.
Typ 2-diabetes är absolut vanligast på akutkliniken
Är det vanligt att personerna som kommer in akut känner till sin diabetes?
– Det är olika men de som debuterar med sin typ 1-diabetes kommer i princip alltid till akuten. Det är vi intermedicinspecialister eller akutläkare som först tar hand om dessa svårt sjuka personer. De har då drabbats av en akut infektion eller det allra vanligaste; tillståndet ketoacidos vilket är ett mycket allvarligt tillstånd som kan leda till döden. Vid diabetisk ketoacidos tappar kroppen all energi, man andas snabbare och luktar aceton, blir ofta törstig och ökar urinproduktionen för att bli av med socker i urinen. I ett senare stadie blir man medvetandesänkt och hjärnan riskerar stora skador till följd av sockerbrist inne i hjärncellerna eftersom insulinet som möjliggör sockertransporten – Energitillförseln till cellerna saknas.
– Bland dem som redan har en diabetesdiagnos kan det handla om ett förvärrat symptom från någon av de organsjukdomar som ofta är en följd av diabetes. Exempelvis symptom från hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, infektioner från lungor, urinvägar eller bensår, njursvikt, synpåverkan, symptom på hjärninfarkt och mycket annat. Det kan också vara så att man inte klarat av att hantera medicineringen eller de livsstilsförändringar som krävs oavsett vilken typ av diabetes man har.
Diabetisk ketoacidos – Några varningssignaler
- Kroppen tappar all energi
- Snabb andning
- Luktar aceton
- Ökad törst
- Ökad urinproduktion
Viktigt! Kontrollera först ditt blodsocker om du upplever dessa symptom. Om du inte har möjlighet att testa ditt blodsocker själv måste du söka vård omgående.
Skillnader mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes
Vilken typ av diabetes är vanligast bland dem du träffar?
– Typ 2-diabetes är absolut vanligast. Det är en snabbt växande epidemi i hela världen, i synnerhet i Norden. Det är också den form av diabetes som orsakas av livsstil. Diabetes är en allvarlig och komplex sjukdom eftersom sjukdomen angriper och påverkar så många organ i kroppen. Det är därför vanligt att personer med typ 2-diabetes har andra organsjukdomar när de får sin diagnos.
Vad är skillnaderna i problematik mellan typ 1 och typ 2-diabetes?
– Typ 1-diabetes upptäcks ofta tidigt i livet och är orsakat av autoimmuna processer som slår ut bukspottkörtelns förmåga att producera det livsviktiga hormonet insulin. Insulin möjliggör energitransport från blodet in till cellerna i kroppen. Får man typ 1-diabetes i ung ålder har man ”bara” diabetes och har inte hunnit få följdsjukdomarna ännu. Tyvärr är det vanligt att personer med typ 1-diabetes får svårare former av följdsjukdomar senare i livet.
– Den största skillnaden är att personer med typ-1 diabetes inte kan producera insulin själva medan personer med typ-2 diabetes har en nedsatt känslighet för insulin. Det betyder att insulin produceras fortfarande men att cellerna inte reagerar på hormonen lika bra längre. Det här innebär att personer med typ 1-diabetes använder insulinsprutor resten av sitt liv i kombination med livsstilsförändringar. Personer med typ 2-diabetes kan däremot påverka sjukdomen i tidigt skede med livsstilsförändringar i kombination med medicin i tablettform och eller insulinbehandling.
Sluta röka är ett absolut måste om du har diabetes
Vilka är de största ”bovarna i dramat” gällande livsstil?
– Kost, brist på fysisk aktivitet och nikotin. Dessa bovar är svåra att påverka, det vet vi alla som försökt att gå ner i vikt eller att sluta röka eller snusa. Därför är det så viktigt att man har en bra relation med sin läkare, diabetessjuksköterska och dietist. De kan coacha, ge råd och stötta när man ska göra livstilförändringar.
– Att sluta röka är ett absolut måste om du har diabetes. Rökning förvärrar insulinkänsligheten med ca 15% utöver alla andra allvarliga hälsoproblem rökningen medför.
– Genom att motionera regelbundet kan man också påverka sitt tillstånd en hel del. Man brukar säga att fördubblad fysisk aktivitet fördubblar insulinkänsligheten vilket är oerhört bra! Medicineringen är också viktig men även egenkontrollen och att man sätter sig in i sjukdomen. Jag skulle säga att medicinen och motionen är nästan lika viktiga.
Ser man på hur kärleken flödar genom läsplattans videosamtal mellan mor- och farföräldrar och barnbarn så kan likväl ett bra förtroende mellan läkare och patient över nätet uppstå.
Det digitala mötet mellan vården och patienten
Hur ser framtidens vård ut för personer med diabetes? Går det åt rätt håll och varför?
– Ja, det går åt rätt håll och som i så många andra sammanhang så är det tekniken som utvecklas och ändrar våra möjligheter och utmaningar. Det är otroligt mycket på gång här som inom kort kommer att förändra och förenkla patienternas liv. Vi kan knappt föreställa oss vad vi står inför gällande kontinuerlig monitorering av patienter eller förenklade processer för blodsockeranalyser och insulinmedicinering bara för att nämna några utmaningar och tekniska lösningar.
– Sedan tror jag personligen mycket på det digitala mötet mellan vården och patienten. Jag träffar många personer som tycker att det är jobbigt att vänta i flera dagar eller veckor för att få ställa frågor till sin läkare. Ser man på hur kärleken flödar genom läsplattans videosamtal mellan mor- och farföräldrar och barnbarn så kan likväl ett bra förtroende mellan läkare och patient över nätet uppstå.
– I framtiden tror jag att det första mötet med vården till stor del kommer att vara digitalt och att man sedan tar det vidare därifrån, avslutar Tobias Perdahl.
Text: Mats Holmström
Fotograf: Peter Rutherhagen
Läs mer om diabetes
Peter Jihde vill hjälpa andra som har diabetes
Skype-möten hjälper personer med diabetes