När Björn Kasper tog ett blodprov i samband med att han skulle förnya sitt körkort fick han ett besked som han inte hade räknat med. Sköterskan berättade att han hade höga blodsockervärden och att han fått diabetes typ 2. ”Det kan inte vara sant, ta ett nytt prov”, föreslog Björn som då var 45 år gammal och inte kände sig sjuk på något sätt. Men det hjälpte inte – diabetes var ett faktum.
– Jag hade inga som helst misstankar om diabetes och inte heller något av de klassiska symptomen man brukar koppla till sjukdomen. Det här var 1990 och jag befann mig mitt i livet, fullt aktiv. Efter diagnosen följde jag rådet att lägga om min kost och att börja motionera mer, berättar Björn Kasper.
Kostförändringar och motion räckte inte längre
En hälsosammare kost och mer motion fungerade bra under de kommande åren och Björn fortsatte med sitt aktiva liv. Ungefär två gånger per år träffade han sin läkare och kollade upp sina blodvärden.
– Det kändes bra och jag levde och arbetade som vanligt. Det gick bra att hantera min diabetes på det sättet. Men efter en tid konstaterade min läkare att kost och motion inte räckte längre och då fick jag medicin utskriven. Nu skulle jag ta tre tabletter i samband med frukost, lunch och middag. Tyvärr hjälpte inte tabletterna och jag fick istället besvärliga biverkningar.
– Bland annat började magen rotera motsols och jag fick problem med att ”hålla tätt”. Min kropp tålde helt enkelt inte medicinen så jag fick senare en annan typ av tabletter utskrivna och de fungerade bättre, berättar han.
Följer upp sin diabetes typ 2 – både hemma och hos specialist
Blodsockervärdet kontrolleras vid Björns återbesök hos vården och under den här tiden kunde värdena ligga antingen högt eller lågt men det handlade inte om några extrema svängningar. Därför använde han bara sin blodsockermätare vid de tillfällen då han kände att blodsockret var lågt.
– Ja, som diabetiker känner man alltid av när blodsockret är lågt och då är det bra att mäta själv för att kunna reglera medicineringen. Jag hade det dock inte som daglig rutin att kontrollera med blodsockermätaren, berättar Björn.
Med den nya medicinen, motion och hälsosamma kostvanor klarade sig Björn mycket bra under flera år och hade fortfarande inte några större besvär av sin typ 2-diabetes. Trots detta kom ”domen” 2003.
– Ja, då sa läkaren att vi måste börja sätta in insulin. På den tiden var jag aktiv som spårvagnsförare och det här innebar att jag miste min förarlicens. Jag kunde nu inte fortsätta med jobbet på grund av risken att man kan falla i koma. Att lämna in uniformen var ett rejält slag i ansiktet för mig, berättar Björn.
Bättre kontroll på blodsockret med nytt långtidsinsulin
Idag är Björn Kasper 71 år och fortfarande aktiv, bland annat arbetar han ideellt för brottsofferjouren några dagar i veckan och som kursvärd på Storstockholms diabetesförening. Det har även gått fortsatt bra att hantera sjukdomen med insulinsprutorna. Sedan 2003 har han tagit en spruta i samband med varje måltid och långtidsinsulin för natten.
Ett genombrott skedde så sent som förra året.
– Det stämmer. Jag fick börja använda ett nytt slags långtidsinsulin som var helt nytt på marknaden då. Även om jag hade min diabetes under bra kontroll innan så fick jag nu ännu bättre och jämnare blodsockervärden. Under den senaste tiden har det också blivit så att jag ibland bara behövt ta insulin vid vissa måltider.
– Det handlar om att reglera medicineringen hela tiden, beroende på vad och hur mycket man äter under måltiderna. Men med hjälp av det nya långtidsinsulinet har allt detta blivit mycket enklare, säger Björn Kasper.
Har du tips till andra som fått diagnosen eller misstänker att de har typ 2-diabetes?
– Jag kan förstås bara tala av egen erfarenhet men som kursvärd på diabetesföreningen märker jag att många har frågor under pauserna. Jag upplever att vården idag ofta har tidsbrist och att det därför ibland också brister med informationen. Men sedan finns bra specialistmottagningar, jag går själv numera till Citydiabetes i Stockholm. Det fungerar mycket bra och man får ett trevligt och professionellt bemötande.
Det är nog så att många fortfarande får för lite information i samband med att diagnosen ställs eller för att kunna förebygga sjukdomen på bästa sätt. Ett råd jag kan ge är därför att ta reda på så mycket som möjligt själv och sedan se till att hamna rätt i vården. Detta genom att aktivt söka information och fråga andra vart man kan vända sig.
– Diabetesföreningen har också informationskvällar och kan informera sakligt om diabetes.
Hur ser framtidens vård ut för personer som lever med diabetes?
– Jag vet att mycket forskning pågår och förutom nya insulinpreparat vet jag att mycket är på gång vad gäller mediciner. Jag ingår bland annat själv i ett 5-årigt projekt – en studie på Karolinska där nya mediciner testas mot placebo och där jag och andra studiedeltagare följs upp flera gånger per år. Jag håller mig också informerad genom att följa utvecklingen på Diabetesportalen och andra forum där man kan se att det satsas på detta inom forskningen och vården. Så ur min synvinkel ser framtiden ljus ut, avslutar Björn Kasper.
Text och foto: Mats Holmström
Få tips av tre diabetesspecialister på Medicheck
Specialistläkare inom diabetes vill hjälpa med motivation och kunskap
Tobias Perdahl hjälper personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes
Stenåldersdiet bra för överviktiga och personer med typ 2-diabetes