X
Angelos Kalogiannis, specialist inom diabetes, endokrinolog och diabetolog Välkommen till MediCheck
Din specialistläkare på nätet
Hos oss får du rätt hjälp direkt av Sveriges största nätverk av specialister på nätet.

Specialistläkare inom diabetes vill hjälpa med motivation och kunskap

– Personer med diabetes går igenom många olika faser och har i perioder svårt med motivationen. Jag ser det som min främsta uppgift att ge mina patienter en grundläggande kunskap om sjukdomen. Förutom det fokuserar jag mycket på just motivation, berättar Angelos Kalogiannis som är endokrinolog och diabetolog på Centralsjukhuset i Karlstad.

Angelos Kalogiannis har arbetat som specialistläkare på Centralsjukhuset i drygt 10 år och berättar att han redan efter tre år som ST-läkare fastnade för endokrinologi.

– När jag var färdig specialistläkare i internmedicin började jag omgående inrikta mig mot diabetes. Nu träffar jag personer med diabetes varje dag och motiverar dem att lära sig hantera och leva med sin sjukdom, berättar han.

Av de personer som kommer till Angelos och hans kollegor har de flesta typ 1-diabetes men han tar även hand om svårt sjuka med typ 2-diabetes. Dessa kommer på remiss från vårdcentralen.

– Vi kan jobba med en person i ett år för att hitta rätt behandling och medicinering beroende på hur svårt sjuk personen är. När vi optimerat behandling kan patienten få fortsatt hjälp på vårdcentralen. Vid mer komplicerade fall fortsätter vi behandling och uppföljning hos oss.

Specialistläkare inom diabetes

Nu kan du som har diabetes få hjälp av Angelos eller någon av hans kollegor. Mötet sker via videosamtal.

Logga in nu

Motivation behövs för ta kontroll över sin diabetes

Bland huvuddelen av patienterna, de med typ-1 diabetes, beror uppföljningsfrekvensen bland annat på hur varje person ligger till med sin blodsockerkontroll. Och inte minst hur motiverade de själva är.

Det är viktigt att alla med diabetes har en grundläggande kunskap om sin sjukdom. Förutom det jobbar jag väldigt mycket med motivation.

– Vissa patienter har vi mycket att göra med, samtidigt som de själva är motiverade att lära sig om och lära sig att få kontroll över sin sjukdom. Vi har återbesök för kontroll var tredje månad, längsta period för återbesök är cirka ett år. Vid återbesöken gör vi en bedömning av resultat och om vi ska prova något nytt.

– I början är det tätare mellan besöken. Oftast träffar man först våra duktiga sköterskor några gånger. Om man sedan behöver ändra på något i behandlingen kommer de till oss specialister, förklarar Angelos.

Utmaningarna med diabetes

– Hos de som ligger på en bra metabolkontroll gäller det att förstärka självförtroendet och motivera dem att fortsätta på samma sätt. Ibland kan det hända att patienten ligger bra till med behandlingen och därför inte har så tät dialog med vården. Det kan leda till minskad motivation och därmed en försämrad situation.

Speciellt för diabetes är att hela behandlingen ligger på patienten själv.

– För den som lever med typ 1-diabetes finns det inte heller så många mediciner utan det handlar mycket om hur man ska tänka. Man kan säga att personen behöver kunskap och motivation för att inte ”glömma bort” sjukdomen. Kunskap är också ett viktigt verktyg när det gäller korrektionsdoser. Hur mycket insulin ska personen ta när hon eller han har för högt eller för lågt i blodsocker? Vi har också idrottsutövare som har diabetes och de vill få ut så mycket som möjligt av sin sport och samtidigt hantera sin diabetes på ett smidigt sätt.

Är personer som har typ 1-diabetes mer motiverade att följa sin behandling?

– Det är förstås olika men generellt sett är det nog snarare på motsatt sätt. Den med diabetes typ-1 har i många fall haft sjukdomen under hela livet och det kan vara lättare att tröttna och tappa motivation. Vid typ 2-diabetes beror det också mycket på hur svårt sjuk patienten är. En del kan till slut nästan vara som typ 1, alltså att de knappt producerar något eget insulin. Däremot är personer med typ 2-diabetes oftast vuxna människor som är medvetna om riskerna på ett annat sätt. Men det är väldigt individuellt.

Man ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt

Vissa personer med typ 1-diabetes tycker att det är svårt att hitta allmänna rekommendationer kring kosten. Hur ser det ut där?

– Det finns böcker och rekommendationer. Vad gäller lämplig diet tycks medelhavskost ligga bäst till i sin sammansättning. Viktigt att tänka på vid typ-1 diabetes är att dessa personer inte har någon egen produktion av insulin. Så fort man äter påverkas behovet av insulin. Det som är viktigast är hur dessa anpassar mängden insulin. Det är även bättre att t.ex. huvuddelen av kolhydraterna är långsamma.

– Jag försöker att hjälpa mina patienter att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Eftersom man inte kan bota diabetes försöker jag kompromissa när jag ger kostråd. Man ska kunna äta det som är mindre bra, men i väldigt begränsad mängd. Den klassiska tallriksmodellen fungerar egentligen ganska bra. Den stora utmaningen är att inte förlora sin blodsockerkontroll.

Finns tips och varningssignaler för personer som misstänker att de kan ha diabetes?

– Ja, de tydligaste varningssignalerna är om man kissar väldigt mycket, känner sig ständigt törstig och dessutom tappar i vikt. Då har man börjat kissa ut det extra sockret, vilket bland annat innebär att kroppen inte ser socker som en energikälla.

– Det här gäller även diabetes typ-2 men då är det oftast en långsammare process. Om man är orolig ska man absolut gå och ta ett blodsockertest. Det kan man göra på en vårdcentral utan att boka tid med en läkare.

Det är mycket på gång! Diabetes är ett av de medicinska områden som det investeras mest i.

Insulinpump som gasar och bromsar

Hur ser framtiden ut inom diabetesvården?

– Det senaste är en ny sorts pump som förutom att kontinuerligt mäta blodsockernivån också ”gasar och bromsar”, alltså anpassar mängden insulin som tillförs kroppen. Den kommer snart till Sverige.

– Inom det medicinska området händer väldigt mycket. Det kommer hela tiden nya lösningar och preparat. Jag har i stort sett kastat bort böckerna jag hade i början av min karriär eftersom böckerna blivit inaktuella, säger Angelos och skrattar.

– I takt med att vi läkare får tillgång till nya verktyg som kan hjälpa våra patienter gäller också att vi kan ge dessa personer kunskap och motivation att använda dem på rätt sätt, avslutar han.

Text: Mats Holmström

Mer att läsa om diabetes

Peter Jihde vill hjälpa andra som har diabetes
Tobias Perdahl hjälper personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes
Kerstin lärde sig allt om diabetes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Våra partners

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till "tillåt cookies" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng