Specialistläkaren i allmänmedicin Liis Paltsmar ser flera fördelar med att arbeta digitalt.
– Förutom den ökade tillgängligheten som digital vård erbjuder är den något som i många fall kan skynda på processen mot bättring. Inte minst nu under pandemitider. Man får en betydligt bättre bild av patienten på video jämfört med ett inledande telefonsamtal. Det är inspirerande att på djupet förstå helheten hos den patient som jag har framför mig. Min utgångspunkt vid alla typer av sjukdomar är att det alltid finns något som jag kan hjälpa till med.
Som färdigutbildad specialistläkare kom Liis från Estland till Sverige 2011. Här kompletterade hon sin utbildning ytterligare och efter att ha arbetat i Karlstad under den första tiden är hon idag verksam på olika vårdcentraler i norra Sverige, framförallt i Jämtland. Att jobba med vård har varit målet och passionen för Liis sedan unga år.
– Att jag ville bli läkare har sitt ursprung i att jag tidigt kände att jag ville hjälpa människor. Min bror har flera kraftiga allergier bidrog också till att jag ville lära mig mer om dessa och andra sjukdomar, berättar Liis.
Huvudansvaret genom hela vårdkedjan
– Från början hade jag dock inte tänkt att bli allmänspecialist, mitt mål var att bli endokrinolog. Men när jag praktiserade på en vårdcentral tyckte jag att det kändes fantastiskt att få hjälpa till med så många olika sjukdomar. Se sambandet mellan hälsan och det sociala livet och att man som allmänspecialist fortsätter att ha huvudansvaret för personen genom hela vårdkedjan. Innan hon började sin specialistbana, volontärarbetade Liis på ett barnsjukhus i Costa Rica.
Jag har även varit i Tanzania inom ramen för Globalmedicin. Där lärde jag mig om tropiska mediciner och hur vården fungerar i landet.
– Förutom att hjälpa människor älskar jag att resa, upptäcka världen och lära mig nya språk och kulturer. Jag har även varit i Tanzania inom ramen för Globalmedicin. Där lärde jag mig om tropiska mediciner och hur vården fungerar i landet.
– Att arbeta olika delar av världen gör att man ser helheten ännu mer och med ett kulturellt perspektiv. Det är intressant att se hur annorlunda läkarrollen och förväntningar från patienter kan vara i olika länder, berättar Liis.
Uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar
Vilken typ av människor och sjukdomar Liis vanligen ställs inför i sitt dagliga arbete på vårdcentralerna kan även skilja sig ganska mycket beroende på var i landet hon för tillfället arbetar.
– Det beror lite på var man befinner sig. Sverige är ändå ytmässigt ganska stort. I städerna är det mer koncentrerat kring uppföljning av personer med en kronisk sjukdom som diabetes, hjärtsvikt, KOL eller astma, samt olika typer av infektioner och hudåkommor.
– I glesbygden är det i sin tur mer varierat. Då det ofta inte finns stora sjukhus i närheten och patienter har väntat längre innan de söker.
Arbetet som allmänläkare är mycket bredare där, och man måste tänka till flera gånger innan man remitterar någon till sjukhuset som kanske ligger 20 mil bort.
I exempelvis i Sveg får vi in en hel del frakturer eftersom det är nära till skidbackarna i Vemdalen och Lofsdalen. Utmaningarna i mötet med människorna är enligt Liis framför allt inspirerande, men också i vissa fall svåra.
Viktigt att se helheten hos personen
– En svår utmaning är situationer där personens symtom beror på icke-medicinska faktorer som jag inte kan påverka. Ofta handlar det om sociala, ekonomiska bekymmer, eller en problematisk arbetsmiljö som man inte kan behandla bort med mediciner. Det kan kännas tungt och frustrerande ibland. Jag kan ofta se om personen mår dåligt på grund av faktorer som dessa.
– Förutom att vara allmänspecialist får man då delvis även rollen som terapeut. Det är jätteviktigt att lyssna och förstå personen framför dig.
Ibland behöver man bara känna sig hörd. Därför brinner jag för att göra mer än att bara undersöka symtom och skriva ut medicin. Det är inspirerande att på djupet förstå helheten hos den patient som jag har framför mig.
Liis konstaterar också att utvecklingen inom allmänmedicin går snabbt framåt. Inte minst när det gäller befintliga läkemedels användningsområde inom flera olika sjukdomar.
– Det stämmer. När det gäller mediciner mot kroniska sjukdomar har man bara under de senaste 10 åren kommit fram till fler och fler möjliga behandlingsgrupper. Hos vissa diabetesmediciner har man exempelvis sett en bra effekt hos hjärt- och njursvikt, berättar hon.
Digital vård kan skynda på processen mot bättring vid kroniska sjukdomar
Sedan början av året finns Liis tillgänglig för digitala vårdmöten i samarbete med Medicheck. Hon ser flera fördelar med den tillgänglighet som denna del av vården kan erbjuda.
– Inte minst nu under pandemitider, men även i en mer normal situation som exempelvis patientens första telefonkontakt med vårdcentralen. Man får en betydligt bättre bild av personen på video jämfört med ett inledande telefonsamtal.
– Vid ett fysiskt läkarbesök börjar besöket redan när jag hämtar patienten i väntrummet. Jag registrerar hur personen pratar, andas, rör sig och mycket annat. Man ska inte glömma att det finns tillstånd och patientgrupper som kräver dessa fysiska möten men att alternativet med digitala videomöten finns är en stor fördel.
– Förutom den ökade tillgängligheten som digital vård erbjuder är den något som i många fall kan skynda på processen mot bättring, avslutar Liis Paltsmar.
Text: Mats Holmström
Läs mer om kroniska sjukdomar
Viktigt med en personlig behandlingsplan vid astma och allergi
Specialisten som hjälper dig med smärtlindring
Eladio går till botten med dina mag-tarmproblem