Malignt melanom och andra former av hudcancer ökar snabbast av alla cancerformer. Det vill forskaren Fritzi Töpfer vid KTH ändra på genom ett verktyg för snabbare diagnos. Målet för hennes forskning är att utveckla en teknik som med hjälp av mikrovågor snabbt kan skilja frisk hud från sjuk och med vilken diagnos kan ställas även av vårdpersonal som inte är hudspecialister.
Frågan är minst sagt aktuell nu inför sommaren då många människor passar på att befinna sig i solen och resa till soligare breddgrader. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malignt melanom vilket är fler än antalet döda i trafiken.
Ökningen av hudcancer kräver nya diagnosverktyg
Det forskarna utgått ifrån är att allt fler cancerfall leder till ett ökat behov av att undersöka födelsemärken och hudförändringar och Cancerfonden har samtidigt slagit fast att det råder brist på hudläkare. I Stockholm går det cirka 20 000 invånare på varje hudspecialist, medan en specialist i dermatologi i Jämtland, Sörmland och Dalarna måste räcka till för mellan 60 000 och 70 000 invånare.
Det här gör att behovet av alternativa diagnosmöjligheter växer och Fritzi Töpfer, som är forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, har tagit fram ett diagnosverktyg som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning.
– Att så tidigt som möjligt fastställa en hudcancerdiagnos och inleda en behandling är avgörande för undvika metastaser och därmed rädda patienters liv. Fram till idag har sådana diagnoser bara kunnat ställas av utbildade hudspecialister. Målet för min forskning är att utveckla teknik som med hjälp av mikrovågor kan skilja godartade tumörer från elakartade och frisk hud från sjuk, berättar hon.
Man kan föreställa sig att tekniken kommer att utgöra kärnan i arbetssättet för att diagnostisera hudcancer. Att tekniken kan användas av icke-specialister för att ställa både säkra och snabba diagnoser. Då kan tumörer upptäckas innan de blir dödliga för patienterna och så väl liv som sjukvårdspengar sparas.
Snabbare och billigare undersökning om hudcancer
Idag går besöket på mottagningen till så att huden inspekteras med blotta ögat av hudläkaren. Vid behov används ett dermatoskop – ett något mer avancerat förstoringsglas med en ljuskälla – för att förbättra den visuella bedömningen. Om hudförändringen misstänks vara malignt melanom utförs en biopsi genom att hela förändringen skärs bort och skickas till labb för mikroskopi.
Fritzi Töpfer har dock inte som mål att ersätta dermatologen helt och hållet. Det handlar snarare om att tekniken kan användas av all vårdpersonal och direkt sortera bort hudförändringar som inte är hudcancer.
– Ja, och på det sättet kan stora mängder människor undersökas snabbt och billigt, vilket kapar kostnader, kortar vårdköer och avlastar sjukvården samt minskar människors lidande. Tanken är att endast de som är i behov av dermatologens expertkunskaper skickas vidare till en.
Mikrovågor skickas in i huden
Tekniken fungerar som så att verktyget placeras på huden med ett milt tryck för att etablera kontakt. Sedan skickas mikrovågor in i huden och en del av dessa vågor reflekteras och skickas tillbaka. De mikrovågor som kommer i retur analyseras sedan för ett få fram ett resultat.
– I labbet så placerar jag verktyget stegvis punkt för punkt på huden. I framtiden ska verktyget användas svepande över hudförändringen. Mätningen ska då ske konstant, och man ska kunna analysera skillnaden mellan frisk och sjuk hud. En simpel punktmätning tar bara millisekunder, en mer svepande undersökning tar några sekunder och svaret – cancer eller ej – ges omgående, berättar Fritzi Töpfer.
När det kommer till hur tillförlitligt verktyget är för att identifiera hudcancer så berättar Fritzi Töpfer att det återstår att trimma in det. Det kräver statistiskt underlag och därmed tid.
– Det går att öka verktygets känslighet/sensitivitet, på bekostnad av specificitet/tillförlitlighet. När det kommer till redskap som används för screening accepteras därför låg specificitet. Vinsterna för alla involverade blir i alla fall stora, säger Fritzi Töpfer.
Fakta: Den årliga ökningen enbart av malignt melanom ligger på 5,7 procent för kvinnor och 5,9 procent för män enligt siffror från Socialstyrelsen. Det är i ett försök att göra något åt den sjukdomen som forskare från KTH utvecklat en teknik som snabbt, effektivt och säkert kan ställa hudcancerdiagnos. En prototyp för den nya tekniken är framtagen men en del arbete återstår innan en kommersiell produkt är färdig. Kostnaden för en slutgiltig produkt är fortfarande svår att avgöra, men Fritzi Töpfer berättar att de komponenter som verktyget är byggt av inte är särskilt kostsamma var för sig.
Bild: Fritzi Töpfer, forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH.
Foto: Peter Larsson
Läs gärna om hur telemedicin ökar nyttan för patienter och läkare.
Skaraborgs sjukhus har optimerat behandlingen för personer med hudcancer, malignt melanom.