Henrik Bauer är specialistläkare och professor i ortopedisk cancerkirurgi. Han har över 30 års erfarenhet av att forska om cancer i skelettet och att hjälpa personer med andra diagnoser inom sitt specialområde. Efter att ha drivit den verksamheten på Karolinska sjukhuset i många år flyttade han i början av året till Kapstaden, Sydafrika. Där kombinerar han nu sitt stöd till skelettcancervården på universitetssjukhuset med att vara tillgänglig för digital rådgivning inom ortopedi via Medicheck.
Vägen till att bli läkare och specialist var emellertid inte förutbestämd på något sätt, berättar Henrik.
– Det var egentligen inte på grund av passion som jag började läsa medicin. Tanken var mer att det vore ett bra yrke att ha när jag blev äldre. Inte minst i jämförelse med att jobba med affärer som jag trodde skulle vara tråkigt i längden. Efter åtta års studier och en avstickare inom juridiken under en period lyckades jag dock ta mig igenom läkarprogrammet.
– Även min pappa var professor i ortopedi och under min studietid befann jag mig därför i USA under en period. Jag arbetade på ett labb och kom då i kontakt med forskning om skelettcancer. Det var väldigt spännande och skulle komma att vara det som avgjorde min framtid. När jag kom tillbaka till Sverige läste jag färdigt läkarprogrammet, forskade och skrev senare en avhandling om skelettcancer hos barn.
Styr upp cancervården i Kapstaden
Sarkom är det gemensamma namnet för cancer i skelett, brosk, bindväv och muskler. Det här området skulle bli Henriks yrkesmässiga passion och han skulle komma att driva den verksamheten på Karolinska sjukhuset under dryga 30 år tillsammans med en kollega.
– Vi har byggt upp en bra verksamhet under dessa år och jag har bland annat haft 12 doktorander som disputerat för mig. Parallellt med min väg framåt inom detta område har jag dock även varit läkare på Operabaletten i 30 år, och därutöver arbetat på akuten och sysslat med alla möjliga former av ortopedi.
Man skulle kunna kalla mig för en ”visiting guest professor”.
Med all denna erfarenhet i bagaget kände han dock i början av detta år att det var dags för någonting nytt.
– Min fru är kock med två restauranger i Stockholm och vi har tre barn. Vi tyckte det var dags för ett äventyr och alla i familjen var intresserade av att komma utomlands igen. Vi hamnade i Kapstaden där jag sedan dess hjälper till att styra upp skelettcancervården på universitetssjukhuset. Man skulle kunna kalla mig för en ”visiting guest professor”. Jag hjälper även teamet praktiskt och genomför operationer.
Henrik berättar att hans roll i Sydafrika är lik den han haft i Sverige, men också att mycket fungerar annorlunda i den delen av världen han befinner sig nu. Här ställs han till exempelvis ofta inför personer med HIV, TBC eller religiösa dilemman som bland annat gör att inte alla ställer upp på behandlingar.
Cancer hos vuxna kan sprida sig till skelettet
– Ja, det är absolut en annan miljö och andra förutsättningar. Dessutom kom vi hit precis under andra coronavågen då det var närmast total lockdown här. Till exempel var alla restauranger stängda. Sedan har det som bekant varit olika vågor av pandemin som har påverkat situationen, konstaterar han.
Att möta personer med cancer inom sarkom-området innebär utmaningar och är samtidigt Henriks vardag. På frågan om hur vanligt det är med denna typ av cancer förklarar han att det finns fler än en aspekt i sammanhanget.
– Som professor i ortopedisk cancerkirurgi är detta i stort sett allt jag gör så för mig är det just vardag. Det finns dock två delar i hur vanliga dessa diagnoser är. Den typer av cancer som börjar i skelettet är väldigt ovanlig, och drabbar framförallt barn. Pratar man dagligdags är det annars bröstcancer, prostatacancer eller lungcancer som är de vanligast förkommande cancerformerna hos vuxna.
– Å andra sidan har nästan alla kvinnor som dör i bröstcancer, eller män som dör i prostatacancer, haft en spridning till skelettet. Det innebär enorma smärtor, ben kan lätt gå av och man kan drabbas av olika förlamningstillstånd, berättar han.
”För oss läkare är utmaningen att vara tydliga”
Till Henrik och hans kollegor kommer man på remiss efter att man upptäckt en misstänkt knöl, och därefter genomfört magnetröntgen och misstänker cancer.
– Röntgenbilderna skickas till oss, vi tittar på dessa och bedömer vad vi tror att det är. Ofta ser vi att det rör sig om ett bifynd som inte är farligt alls. Ser vi dock att det är en misstänkt tumör så får personen komma till oss inom max en vecka, oftast är tiden kortare. Då sker provtagning och inte minst har vi våra viktiga samtal med personen. Inom två dagar sker sedan beslut om cellgiftsbehandling eller operation.
Utmaningarna är naturligtvis många för den som får en cancerdiagnos, inte minst psykologiskt. Henrik berättar att det i hans roll då är oerhört viktigt att kunna ta de där svåra samtalen, och att vara tydlig.
Det är ett väldigt stort team som tar hand om de här patienterna och därutöver gäller det att hålla igång forskningen så att vi hela tiden blir bättre.
– För oss läkare är det själva utmaningen att vara tydliga. Att berätta vad vi vet men heller inte spekulera i vad vi inte vet. Jag är dock bra på svåra samtal. Jag tycker faktiskt inte att det är jobbigt att berätta för en fjortonåring att han har cancer. Det är mitt jobb. Visst är det mer eller mindre tragiskt, men jag känner att det är det här jag gör och samtalen med personen är en mycket intressant del av mitt yrke.
– Sedan måste man hålla ihop ett team också. Det är inte bara jag som tar hand om den som drabbats av cancer utan här finns även cancerläkare, cytologer, patologer, radiologer, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Det är ett väldigt stort team som tar hand om de här patienterna och därutöver gäller det att hålla igång forskningen så att vi hela tiden blir bättre.
Henrik berättar att verktygen för att hjälpa personer inom hans område blivit bättre.
Man kommer väldigt långt med digitala samtal inom cancer
– Inom området sarkom är utvecklingen inte jättesnabb jämfört med andra cancerområden där det händer mycket inom exempelvis immunbehandlingar. Men det går framåt även inom mitt specialområde. Exempelvis krävs alltmer sällan amputation, vi kan bevara ben på ett helt annat sätt idag. Vi kan också ge cellgifter med mindre biverkningar men det är fortfarande en tung och svår behandling.
Henrik är i skrivande stund helt ny som tillgänglig specialist hos Medicheck. Han berättar dock att det går bra och att det känns bra att han kan sitta i Kapstaden och prata med exempelvis Örnsköldsvik och Ystad.
– Många behöver en second opinion. Då är det effektivt med digitala möten för patienten, men det finns fördelar även för oss läkare. Bland annat behöver vi inte genomföra alla förberedelser inför, eller i samband med ett fysiskt möte. Man kan direkt börja prata om det som är väsentligt.
Men att digitalt kunna möta personer med ortopediska besvär gör processen enklare på mer än ett sätt för båda parter.
– En del kan ha ryggproblem. Kanske har de gjort en undersökning med magnetkamera men har svårt att förstå vad man funnit. Andra har haft ont någonstans under en längre tid och undrar om det är något som bör utredas. Det finns också personer där operation planerats men som är osäkra på om de ska genomföra den eller inte eftersom de inte tycker att de fått tillräcklig information.
– Det kan också vara så att man har haft en skada och opererat exempelvis fotleden men fortfarande inte känner sig bra. Då kan jag hjälpa till med att bedöma om en magnetkameraundersökning är aktuell.
– Överhuvudtaget kommer man väldigt långt med digitala samtal där människor berättar hur de har det. Har de gjort en röntgen innan är det naturligtvis ännu bättre. Visst kan vi komma till en punkt där jag säger till personen att denne måste gå till sin distriktsläkare för en fysisk undersökning. Men att digitalt kunna möta personer med ortopediska besvär gör processen enklare på mer än ett sätt för båda parter, avslutar Henrik Bauer.
Text: Mats Holmström
Läs mer om cancer
Parastou är kirurg och specialist på tarmsjukdomar
Ny metod kan upptäcka dold cancer genom enkelt blodprov
Ny utredningsmetod kan ge säkrare diagnos för prostatacancer