Kunskapen om tarmflorans betydelse är fortfarande liten, men resultat från forskningsrapporter tyder på att tarmbakterierna spelar en viktig roll för vår hälsa. Nu visar en studie att det finns en koppling mellan tarmbakterier och sjukdomar som fetma.
Vad som utgör en frisk tarmflora kan vara individuellt och skilja sig från person till person. Trots att intresset för området växer så vet vi fortfarande relativt lite om tarmflorans betydelse. Många studier som görs går inte att direkt applicera på människliga förhållanden. Dock tyder forskningen alltmer på att tarmens bakterier spelar en väldigt viktig roll för att vi ska hålla oss friska. De påverkar vår ämnesomsättning och länkas till både fetma som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Forskning på tarmflorans samband med sjukdom
Nu har forskare vid Lunds universitet identifierat en koppling mellan utveckling av fetma och tarmbakterier. Resultatet kan göra att mer fokus läggs på att förstå vår tarmflora och vilka faktorer som påverkar den i samband med sjukdomar.
Tidigare forskning inom hjärt-kärlsjukdomar och fetma har visat på uppkomsten av olika metaboliter, det vill säga små restprodukter av ämnesomsättningen, i blodet hos personer med dessa sjukdomar. I den nya studien försökte man identifiera metaboliter i blodet som kan länkas till fetma, och undersöka om de påverkar sammansättningen av tarmens bakterieflora.
Bakteriernas samspel påverkar BMI
I studien analyserade forskare prover från 674 deltagare och fann 19 typer av metaboliter som kan kopplas till BMI, det vill säga kroppsvikten. Glutamat och BCAA, grenkedjiga- och aromatiska aminosyror, hade starkast koppling till fetma. Metaboliterna hade även kopplingar till fyra olika tarmbakterier.
– Den största bidragande orsaken till skillnader i BMI var skillnader i nivån av glutamat och BCAA vilket tyder på att metaboliterna och tarmbakterierna samspelar, snarare än att de är oberoende av varandra, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Största bidragande orsaken till skillnader i BMI var skillnader i nivån av glutamat och BCAA vilket tyder på att metaboliterna och tarmbakterierna samspelar.
Glutamat, som enligt studien var den största riskfaktorn för fetma, har associerats med sjukdomen även i tidigare forskning. BCAA har även tidigare kunnat användas för att förutspå ett senare insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ-2.
Behövs större förståelse för tarmfloran i framtiden
Enligt Marju Orho-Melander bör forskningen fokusera mer på kopplingen mellan tarmen och andra sjukdomar.
– Det här betyder att framtida studier bör fokusera mera på hur tarmbakteriernas sammansättning kan modifieras för att minska risken för fetma och associerade metabola sjukdomar och hjärt-kärl-sjukdomar, säger Marju Orho-Melander.
Det här betyder att framtida studier bör fokusera mera på hur tarmbakteriernas sammansättning kan modifieras.
–Och för att komma dit behöver vi först och främst förstå hur en hälsosam, normal tarmflora ser ut, och vilka faktorer som påverkar bakteriesammansättningen. För att göra detta behöver vi stora populationsstudier som Malmö Familjestudie, och interventionsstudier, avslutar han.
Läs mer på Hjärta för Vården
Fler söker specialistläkare direkt vid mag-tarmbesvär
IBS-patienters tarm påverkas mer av bakterier enligt ny studie
Ny markör kan förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ-2 diabetes
Personliga kost- och livsstilsråd vid övervikt och diabetes typ 2
Fakta om studien:
Forskarna analyserade blod och avföringsprover från 674 deltagare i Malmö Familjestudie (Malmö Offspring Study, MOS). De fyra olika tarmbakterier i studien var (Blautia, Dorea och Ruminococcus inom familjen Lachnospiraceae, och SHA 98).
Studien har finansierats med hjälp av medel från: Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Påhlssons stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Ernhold Lundströms stiftelse, Knut and Alice Wallenberg stiftelse, Göran Gustafsson stiftelse, Novo Nordisk Foundation, European Research Council, Diabetesfonden, Skånes universitetssjukhus.
Publikation: ”Connection between BMI related plasma metabolite profile and gut Microbiota”
Filip Ottosson, Louise Brunkwall, Ulrika Ericson, Peter M Nilsson, Peter Almgren, Céline Fernandez, Olle Melander och Marju Orho-Melander.
The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, jc.2017-02114, https://doi.org/10.1210/jc.2017-02114