Alltfler personer diagnosticeras med en autoimmun sjukdom. Forskare försöker få bättre förståelse kring sjukdomarna och varför särskilt kvinnor drabbas hårt. I en ny studie har forskare undersökt sambandet mellan testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar. Resultatet tar oss ett steg närmare bättre behandlingar.
Kroppens immunsystem skapar antikroppar för att skydda oss mot bakterie och infektioner. En autoimmun sjukdom uppstår när antikropparna angriper kroppens egna vävnad, vilket skapar inflammation. Det är ofta ett specifikt organ och vävnad som angrips och som symtomen utgår ifrån.
Exempel på autoimmuna sjukdomar är SLE, glutenintolerans, diabetes typ 1, ledgångsreumatism och Crohns. Symtomen kan variera mycket beroende på sjukdomen.
Kroniska besvär som påverkar hela kroppen
Idag skiljer man på organspecifika autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar specifika organ, och systemiska sjukdomar som kan påverka alla delar av kroppen och flera organ samtidigt. Sjukdomarna är kroniska men det finns behandlingar som kan dämpa symtomen.
I dagsläget vet inte forskare vad som gör att vissa människor utvecklar autoimmuna sjukdomar.
I dagsläget vet inte forskare vad som gör att vissa människor utvecklar autoimmuna sjukdomar. Kunskapen ökar på flera håll och det finns bättre förutsättningar för att ställa diagnos, men det finns mycket kvar att förstå för att kunna skapa bättre behandlingar. Man försöker särskilt förstå varför nästan alla sjukdomar i kategorin drabbar kvinnor. Vid till exempel SLE, en systemisk autoimmun sjukdom, är nio av tio drabbade kvinnor.
Forskar på mekanismer bakom könsskillnader
I en ny studie vid Sahlgrenska akademin har forskare undersökt möjliga mekanismer bakom bland annat könsskillnaderna inom autoimmuna sjukdomar.
– Det är jätteviktigt att förstå vad som ligger bakom att de här sjukdomarna är så mycket vanligare bland kvinnor. På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, överläkare och en av författarna till studien.
Jätteviktigt att förstå vad som ligger bakom att de här sjukdomarna är så mycket vanligare bland kvinnor. På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt.
Testosteron kan utge skydd
Det är sedan tidigare känt att det finns en koppling mellan testosteron, det manliga könshormonet, och skydd mot autoimmuna sjukdomar. Kvinnor har en tiondel så mycket testosteron och är inte lika skyddade.
Antikropparna som angriper kroppens egna vävnad frisätts av B-celler. Det är känt att testosteron minskar antalet B-celler. Nu har forskare studerat närmare hur sambandet mellan B-cellerna och testosteron faktiskt ser ut. Av resultatet kunde man utläsa en hittills okänd mekanism, nämligen att proteinet BAFF är avgörande i B-cellernas produktion.
– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen mellan testosteron och BAFF är helt ny, det är ingen som har rapporterat om det tidigare, konstaterar Åsa Tivesten.
Underlag för framtida läkemedel
Upptäckten stämmer överens med en tidigare studie av bland annat Anna Wilhelmson där man kunnat se samband mellan genetiska variationer i BAFF med risk för till exempel SLE. Idag behandlas SLE med en form av BAFF-hämmare, men läkemedlet har inte helt fått önskat resultat.
Vår studie fungerar som underlag för fortsatt forskning om hur läkemedlet kan användas på ett bättre sätt.
– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte. Vår studie fungerar därför som underlag för fortsatt forskning om hur läkemedlet kan användas på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten.
Källa: Sahlgrenska Akademin, Nyheter, 2018-06-04
Vetenskaplig publikation av studie
Läs mer på Hjärta för vården
Kenneth Ilvall: ”Jag lyssnar och ser personen bakom provsvaren”
Nadja skriver om att bli frisk från sköldkörtelsjukdom
IBS-behandlingen som hjälper genom kost och stresshantering