De senaste tio åren har drygt hundra personer med MS framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Över hälften av patienterna klarar sig utan medicinering efter transplantationen. Det inger hopp för personer med en diagnos som tidigare sågs som en livslång obotlig sjukdom.
Av de dryga 100 patienter som transplanterats i Sverige har två tredjedelar blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen redan 2004.
Joachim Burman, överläkare i neurologi, förklarar:
Blodstamcellstransplantation syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan. Samtidigt passar inte behandlingen alla patienter så det är viktigt att väga nytta mot risker. Målgruppen är framförallt de som har aggressiv MS som kommer i täta skov. Dessa patienter har mycket att förlora. Vid lindrigare sjukdom är det däremot bättre med bromsmedicinering.
– Samma gäller för äldre patienter, som haft sjukdomen länge och fått funktionshinder. För dem är också riskerna större, säger Joachim Burman.
Tusen nya fall av MS per år
Enligt information från Akademiska sjukhuset insjuknar cirka tusen personer i Sverige i MS varje år. MS är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar börjat angripa hjärnan. I första stadiet skadas ”myelinet” som är ett slags isolering mellan nervbanorna. Detta leder till svagare nervsignaler på grund av läckage från nerverna. I ett senare skede skadas nervbanorna så att inga impulser går fram. Om till exempel nerver som kontrollerar benen drabbas kan man förlora förmågan att gå.
Tidig behandling ökar chanserna för personer med aggressiv MS
MS (Multipel skleros) utvecklas i skov vilket innebär att symtomen kommer plötsligt och sedan går tillbaka efter en tid. Vid aggressiv MS kommer skoven fortlöpande. Då blir funktionsnedsättningen allt allvarligare och i högre grad bestående. Det är denna typ av MS som framgångsrikt kan behandlas med blodstamcellstransplantation om behandlingen sätts in i ett tidigt skede.

Men endast ett 30-tal patienter per år får sådan behandling. Joachim Burman uppskattar att åtminstone tio procent skulle ha nytta av den. Trots att metoden visat sig effektiv och är väl dokumenterad i studier med bättre resultat än de som uppnås med bromsmedicinering så är den fortfarande kontroversiell. Orsaken är att det saknats jämförande studier, enligt Joachim Burman. En sådan pågår dock just nu där patienter som fått blodstamcellstransplantation jämförs med en kontrollgrupp som fått traditionell behandling med bromsmediciner.
En stor fördel är att behandlingen görs vid ett enda tillfälle. De flesta patienter som genomgått blodstamcellstransplantation har ingen annan behandling efteråt. Andra behandlingar måste ges kontinuerligt. Det innebär att man till exempel måste ha med sig läkemedel när man reser eller blir bunden till infusioner som ges på sjukhuset med regelbundna intervall.
– Jag tror att transplantationen ger MS-drabbade en helt annan frihet än traditionell behandling. Till stor del syftar det vi gör till att patienterna ska bli självständiga. Att behandlingen ges vid ett enda tillfälle i stället för livslångt gör att vi också ser stora samhällsekonomiska vinster, säger Joachim Burman.
Fakta: Blodstamcellstransplantation genomförs vid alla svenska universitetssjukhus. De flesta har hittills genomförts vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Sjukhuset och Skånes universitetssjukhus.
Läs även Kroniska sjukdomar i fokus. 150 miljoner extra för bättre vård till personer med kronisk sjukdom.
På bilderna: Joachim Burman, foto: Torbjörn Lagerwall, Kristin Vedung och Charlotta Besev, sjuksköterskor på Blodcentralen vid Akademiska sjukhuset, foto: Elisabeth Tysk.