Antonios Patelis är specialistläkare inom allergologi vid Universitetssjukhuset i Umeå och även tillgänglig för digitala vårdmöten hos Medicheck. Han berättar att det idag finns mycket goda möjligheter att optimera behandlingen för personer med astma och allergi och att tillstånden inte ska behöva vara ett hinder för att föra ett normalt liv.
Antonios tog sin läkarexamen i hemlandet Grekland och hade därefter tänkt att bli barnallergolog. Men det fanns få platser och han bestämde sig istället för att flytta utomlands för att fortsätta sin bana.
– Jag hade tidigare varit utbytesstudent i Tyskland och valde nu Sverige. Här började jag jobba på en vårdcentral 2007, och där kom jag i kontakt med astma och allergi. Jag tyckte att allergologi i praktiken var mycket intressant och på den vägen är det, berättar Antonios.
Att bli allergolog kräver först en specialistexamen i internmedicin. Antonios påbörjade utbildningen i Uppsala, och efter att ha arbetat en period i Stockholm och Växjö avslutade han sin ST i allergologi i Umeå, där han fortfarande är verksam.
Allergi börjar oftast i barndomen
– 2018 hade jag min specialistkompetens som allergolog. Innan dess var jag bland annat den första från Sverige som gjorde ett prov för den europeiska föreningen för allergologer. Det ger ingen extra kompetens men man får ett kvitto på att man har bra kunskaper och använder rätt riktlinjer, berättar Antonios.
Antonios disputerade 2015 med en forskningsavhandling om kopplingen mellan astma och födoämnesallergi. Den handlade om hur sensibilisering mot födoämnen ökar inflammationen i luftvägarna.
– Jag är väldigt intresserad av födoämnesallergi. Maten är en så stor del av vardagen och den påverkar vår livskvalitet. Att vara allergisk eller överkänslig är ett tillstånd som är vanligast hos barn. Därför har jag under senaste dryga året arbetat två dagar i veckan på barnallergologen här på Universitetssjukhuset i Umeå.
Jag var bland annat den första från Sverige som gjorde ett prov för den europeiska föreningen för allergologer
– Allergiska sjukdomar börjar oftast i barndomen och finns kvar när man blivit vuxen. Men många fler är överkänsliga, det gäller både barn och vuxna. Enligt en studie är cirka 3 procent allergiska och cirka 25 procent har någon form av födoämnesöverkänsliget.
Alternativen för att kunna hjälpa till är många
Oavsett vilken typ av allergi som ska utredas och behandlas, är alternativen för att kunna hjälpa till många. Det gör också allergolog till ett mycket omväxlande arbete, förklarar Antonios och ger exempel:
– Förutom grundläggande utredning och behandlingsformer behöver jag ibland följa upp med hyposensbehandling, där man gradvis vänjer patienterna med det ämne de inte tål. Jag behandlar även exempelvis anafylaxi, som är en akut överkänslighetsreaktion som ger andningspåverkan eller cirkulationspåverkan och som kan vara livshotande.
Anafylaxi utlöses av överkänslighet mot något ämne, ofta ett födoämne som exempelvis nötter, ett läkemedel eller att exponeras för latex i samband med kirurgi eller insektsbett.
Antonios träffar också många personer med astma på Universitetssjukhuset, där han har ansvar för behandling med biologiska läkemedel som innehåller antikroppar mot svår astma.
Utvecklingen går framåt inom behandlingar för astma
– Ja, personer med astma känns väldigt bra att kunna hjälpa. Ibland har dessa patienter inte så bra kontroll över sin behandling och då behöver man optimera den. Det går att förbättra behandlingen i många fall. Enligt studier har 50 procent av astmapatienterna inte en optimal behandling.
Idag finns mycket goda möjligheter att optimera behandlingen för personer med astma och allergi och tillstånden ska inte behöva vara ett hinder för att föra ett normalt liv.
– Det vore synd om inte fler personer med astma skulle kunna få hjälp att må bra, det finns nämligen många behandlingsalternativ idag. Astma ska inte vara något hinder för att kunna föra ett normalt liv.
Utvecklingen går alltså framåt inom astmaområdet. Enligt Antonios är just bioläkemedel det senaste som hänt gällande behandling av svår astma.
– Ja, och innan detta skede i behandlingen finns en behandlingstrappa som det finns tydliga riktlinjer kring. Först måste man ställa en diagnos, det är A och O. Sedan innebär behandlingstrappan att man börjar med mildare mediciner sedan lägger man till vartefter. I slutet av trappan kan man ta till biologiska läkemedel. Det finns många alternativ för att patienter med astma ska må bättre, konstaterar Antonios.
Man kan göra mycket via digital vård
Sedan början av 2020 kan du som har problem med astma eller allergi träffa Antonios via digitala vårdmöten hos Medicheck. Han menar att digital vård definitivt har plats som komplement till den fysiska vården även inom astma och allergi, och att det är ett intressant sätt att jobba.
– Vårdcentraler kan många gånger inte erbjuda tillräckligt med tider och man kan göra mycket digitalt. Man kan exempelvis optimera och följa upp behandlingen för personer med astma och utreda födoämnesallergier. Det går också utmärkt att utreda och behandla eksem, nässelutslag, bekräfta björk och gräsallergi och bedöma vilka som är lämpliga för allergivaccination.
– I många fall går det att få hjälp med problemet utan att behöva gå till en vårdcentral överhuvudtaget. Men jag kan också leda dig vidare inom vården om det exempelvis är en allergi som måste utredas fysiskt eller om hyposensbehandling ska följas upp. Då kan ett digitalt vårdmöte vara första steget mot att må bättre igen, avslutar Antonios Patelis.
Text: Mats Holmström
Läs mer om allergi
Mitt första möte på Allergikliniken
Rätt daglig behandling och luftrenare hjälper mot pollenallergi
Emmie – Jag väljer att inte vara min sjukdom