I ett debattinlägg som tidigare publicerats i SvD skriver Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund, att ett återinförande av begreppet patientansvarig läkare skulle öka tryggheten för patienten och leda till bättre och mer jämlik vård. I en ny utredning visar Läkarförbundet hur ett regelverk bör utformas som ger patienter rätt till en läkare som fast vårdkontakt.
Sveriges läkarförbund har länge drivit kravet på fast läkarkontakt i sjukvården. En ansvarig läkare står för kontinuitet, trygghet och är garanten för en jämlik vård och ökad patientsäkerhet. Inte minst gentemot patienter med sämre förmåga att tillgodose sina vårdbehov.
8 av 10 svenskar anser att det är viktigt med en fast läkarkontakt
Kravet på fast läkarkontakt har starkt folkligt stöd. I februari 2016 frågade Läkarförbundet (via Sifo) ett tvärsnitt av befolkningen: Hur viktigt är det att få en namngiven läkare med övergripande ansvar vid eventuell behandling vid återkommande kontakter med hälso- och sjukvården? Hälften (50 procent) uppgav att det är mycket viktigt att få en namngiven läkare. Ytterligare 28 procent uppgav en 4 på den 5-gradiga viktighetsskalan. Det innebär att totalt 8 av 10 svenskar anser att det är viktigt med en fast läkarkontakt. Särskilt viktig är läkarkontinuiteten för kvinnor över 65 år, mer än 80 procent anser att det är mycket viktigt med en namngiven läkare med övergripande ansvar.
1991 infördes patientansvarig läkare (PAL) i hälso- och sjukvårdslagen för att främja kontinuitet och patientens anknytning till en ansvarig läkare. PAL togs bort ur lagen 2010 och ersattes av ”fast vårdkontakt” med ansvar för samordning. Denna vårdkontakt ska utses av verksamhetschefen om det är nödvändigt för patientsäkerheten eller om patienten önskar det. Därmed uppstod en tröskel för patienten att få en utpekad kontakt och det behöver inte vara någon som är medicinskt ansvarig. Endast vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare, enligt Socialstyrelsens föreskrifter.
När fast vårdkontakt infördes var det aldrig lagstiftarens intentioner att försämra patienternas möjligheter att få en namngiven ansvarig läkare. Tvärtom har verksamheterna en skyldighet att utse en läkare för patienter som har behov eller önskar det.
Vi vet sedan tidigare att sjukvården har stora problem med kontinuitet och samordning. Frågan är hur svensk sjukvård lever upp till befolkningens önskemål och patientlagens krav i dag.
Läkarförbundet har i en färsk enkätstudie undersökt hur patientlagens reglering av fast vårdkontakt påverkat läkarnas förutsättningar att erbjuda läkarkontinuitet. Undersökningen visar att införandet av hälso- och sjukvårdslagens bestämmelse om fast vårdkontakt även i patientlagen inte har påverkat vårdens arbetssätt eller läkares förutsättningar att erbjuda läkarkontinuitet. Bestämmelsen om fast vårdkontakt är fortfarande förhållandevis okänd och verksamhetsrutiner för att utse fast vårdkontakt saknas i stor utsträckning. Uppföljningar av läkarkontinuitet är sällsynta.
Endast 40 procent av de svarande läkarna anser sig ha goda eller mycket goda förutsättningar att erbjuda läkarkontinuitet. En stor majoritet upplever även brister i förutsättningarna att samordna de medicinska insatserna mellan vårdenheter. Styr- och ersättningssystem samt it-stöd anses i undantagsfall stödja ett arbetssätt som innebär läkarkontinuitet och samordning för patienten. Även bristande bemanning och en verksamhetsorganisation som inte medger läkarkontinuitet vid frånvaro som semester eller sjukdom upplevs som hinder.
Vi har med andra ord en lagstiftning som inte följs, vilket naturligtvis är oacceptabelt.
En central slutsats från studien är att förutsättningarna för läkarkontinuitet går att påverka. Läkare vars verksamheter arbetar aktivt för att erbjuda läkarkontinuitet är mer nöjda, både med bemanning och hur verksamheten organiseras för att täcka upp vid frånvaro. Detta visar att den lokala implementeringen av fast vårdkontakt är mycket betydelsefull för att lagstiftningens intentioner ska förverkligas. En majoritet av de svarande läkarna anser att en patientansvarig läkare (PAL) skulle stärka läkarkontinuiteten betydligt.
Läkarförbundets slutsats och förslag på åtgärder
Läkarförbundets slutsats av studien är att åtgärder måste vidtas på olika nivåer.
Staten måste skärpa både regelverk och uppföljning. I dagens fragmentiserade vård med stuprör, skilda kostnadsställen och organisatoriska hinder behövs en tydlig styrning för att stärka helheten kring patienten. Vi föreslår att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en uppföljning av tillämpningen av fast vårdkontakt och utvärdera om patienter som behöver PAL verkligen får det. Uppföljningen ska utgöra underlag för myndigheten att ta ställning till ytterligare reglering. Socialstyrelsen bör, i samråd med professionen, reglera rätten till PAL som fast vårdkontakt i föreskrift för patienter med stora vårdbehov. Inspektionen för vård och omsorg måste också skärpa tillsynen av hur vårdgivarna lever upp till hälso- och sjukvårdslagstiftningens kontinuitetskrav.
Förutsättningarna i vården måste skärpas. Läkarkontinuitet kräver att vårdens it-system kan kommunicera med varandra över organisatoriska gränser. Styr- och ersättningssystemen måste bli mer generella, premiera kontinuitet och bygga på tillit till det professionella ansvaret, för att underlätta att läkarkontinuitet prioriteras.
Verksamhetsnära rutiner för PAL måste införas konsekvent. Vården bör ta fram rutiner för fast vårdkontakt och läkarkontinuitet som tar avstamp i den specifika verksamhetens karaktär. I utformningen av dessa rutiner måste läkarprofessionen inkluderas. Den fasta vårdkontakten bör benämnas PAL när en läkare innehar funktionen. Med en patientansvarig läkare blir det tydligt för patient och vårdpersonal vad som ingår i uppgifter, ansvar och befogenheter.
Dessa åtgärder kräver ingen stor statlig utredning utan kan införas nu. Om alla goda krafter samverkar kan alla svårt sjuka patienter snart garanteras en läkare som fast vårdkontakt och därmed en trygg och säker vård.
/Heidi Stensmyren
ordförande, Sveriges läkarförbund
Fotograf: Rickard Eriksson
Läs även Telemedicin ökar nyttan för patienter och läkare där Kristina Groth vittnar om ökad kontinuitet.