Maria Norström är geriatriker och hjälper personer med demenssjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom. På minnesmottagningen genomförs demens- och minnesutredningar för rätt diagnos och behandling, och hon kan även hjälpa den drabbade och dess närstående med att få rätt stöd och hjälp i vardagen i form av kommunala insatser som hemtjänst och dagverksamhet.
Maria är medicinskt ansvarig på en stor minnesmottagning i Stockholm som hon själv var med och startade för sjutton år sedan, direkt efter att hon utbildade sig till specialistläkare.
– Ja, demenssjukdomar blev tidigt min hjärtefråga efter att tidigare ha arbetat en tid som husläkare. Det är ett spännande område och det har förstås varit väldigt utvecklande att själv få bygga upp en egen mottagningsverksamhet. Jag minns att vi gjorde 50 minnesutredningar första året och nu gör vi ungefär 460 per år. Behovet av minnes- och demensutredningar är väldigt stort, berättar hon.
Jag minns att vi gjorde 50 minnesutredningar första året. Nu gör vi ungefär 460 per år. Behovet är väldigt stort.
Utvidgad minnesutredning för rätt diagnos och behandling av demens
Det är ofta anhöriga som först börjar misstänka demenssjukdom hos den drabbade, men det förekommer också att det är personen själv eller sjukvården som signalerar om det första tydliga symtomet: att minnet har börjat svikta. De personer som är över 65 år och misstänks ha drabbats av demenssjukdom kommer ofta till Marias minnesmottagning tillsammans med någon anhörig efter att först ha genomgått en basal minnesutredning i primärvården.
– Det stämmer. Man ska alltid genomgå en basal minnesutredning först. Det kan många gånger räcka för att ställa rätt diagnos, men inte alltid. Vid en basal minnesutredning följer man speciella riktlinjer som innebär att man genomför ett minnestest (MMSE) och ett så kallat klocktest. Man tar även ett antal blodprover, genomför skiktröntgen av hjärnan och genomgår en arbetsterapeutisk bedömning.
Det är ofta anhöriga som först börjar misstänka demenssjukdom hos den drabbade.
– Den basala minnesutredningen är alltså ganska omfattande men lyckas man trots detta inte ställa diagnos kommer man till oss för en utvidgad minnesutredning. Det kan innebära bland annat lumbalpunktion, magnetkamera, EEG och neuropsykologisk utredning. Vi kan alltså kartlägga patienten noggrannare och därmed ställa diagnos för att sedan komma igång med medicinsk behandling och rätt åtgärder, förklarar Maria.
Alzheimers sjukdom är vanligast
Maria berättar att den allra vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som står för cirka 70 % av diagnoserna. Andra exempel på diagnoser är så kallad vaskulär (kärlorsakad) demens och Levy Body Demens (LBD), vilket man kan beteckna som en blandning av Alzheimers och Parkinson. Sedan förekommer också sekundära demenser som kan bero på exempelvis skador av alkohol, syrebrist eller trauma på hjärnan.
– Det finns två etablerade bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom och dessa används även för några andra demenssjukdomar. Men för oss handlar det också om att ge symtomatisk behandling eftersom våra patienter till exempel kan bli deprimerade och oroliga. Då kommer andra läkemedel in i bilden och på så sätt gränsar våra behandlingar i många fall mot psykiatrin, berättar Maria.
För oss handlar det också om att ge symtomatisk behandling eftersom våra patienter kan bli deprimerade och oroliga.
Hjälp med vardagslivet är lika viktigt som rätt medicinering
Det finns dock finns mycket annat än läkemedel som den som drabbats av demenssjukdom behöver hjälp med. Det handlar mycket om att klara av vardagen på bästa sätt trots sin funktionsnedsättning, påpekar Maria.
– Absolut. Att få hjälp med vardagen genom kommunala insatser är oerhört viktigt. Det handlar om exempelvis hemtjänst i form av hjälp med måltider och fysisk aktivitet eller dagverksamhet. Här kan vi specialister vara till stor hjälp genom rådgivning för att få rätt hjälp och genom att initiera processen med biståndshandläggaren. Vi brukar skriva ett vårdplaneringsunderlag åt våra patienter för att skynda på processen.
Att få hjälp med vardagen genom kommunala insatser är oerhört viktigt. Här kan vi specialister vara till stor hjälp genom att initiera processen.
– Som geriatriker kan jag hjälpa till med planeringen av en minnesutredning genom att informera personen eller en närstående om hur de ska gå till väga. Det är nämligen vanligt att man inte vet hur processen går till, vem man ska kontakta för att få rätt utredning och kommunal hjälp, eller vilka hjälpmedel som faktiskt finns för att underlätta vardagen.
– När den demenssjuke väl fått sin diagnos är det också möjligt att få mycket råd och stöd utan att göra fysiska besök hos vården. Därför är också den digitala utvecklingen med möjligheten att träffa oss specialister på nätet för rådgivning väldigt positiv. Det är givetvis positivt med den ökande tillgängligheten även i de fall man ännu inte har någon diagnos utan bara är orolig och vill ha råd om hur man ska gå vidare, förklarar Maria. Då kan jag göra viss minnestestning med hjälp av närstående och rekommendera rätt blodprovstagning via vår samarbetspartner Blodkollen.
Därför är den digitala utvecklingen med möjligheten att träffa oss specialister på nätet väldigt positiv.
Råd till den som är orolig för Alzheimers sjukdom
Maria avslutar med några allmänna råd till den som är orolig för egen eller anhörigs del över att ha drabbats av begynnande demenssjukdom:
– Alzheimers sjukdom är som sagt vanligast och det som drabbas först är närminnet. Kommer man inte ihåg vad som hände igår, vad som ska hända imorgon eller vad någon nyss sagt i telefon kan det vara ett tecken. Även att man upprepar samma frågor och ny information inte fastnar.
– Det här kan också vara tecken på annat, exempelvis stress, men om det börjar bli ett mönster och ett problem i vardagen ska man absolut söka råd och hjälp. Man ska också vara lite extra uppmärksam om man har demenssjukdomar i släkten, säger Maria Norström.
Känner du dig orolig för dig själv eller en närstående?
Du behöver ingen remiss för att boka rådgivning med Maria eller en annan geriatriker. Du kan välja att prata avslappnat via ett videosamtal eller chatt.
Läs mer på Hjärta för Vården:
Äntligen specialistläkare på nätet
Viktigt att upptäcka förmaksflimmer tidigt