Både för den som ligger i riskzonen för diabetes och den som lever med diagnosen är kosten ofta den största utmaningen. Dietist Sofia Antonsson på Belly Balance förklarar närmare om hur kosten påverkar vid diabetes samt ger tips och grundläggande råd om vad man bör tänka på.
– En grundläggande skillnad mellan de förekommande typerna av diabetes är att typ 2-diabetes i de allra flesta fall kommer senare i livet och betraktas som en välfärdssjukdom. Genom åren samlar man på sig riskfaktorer som exempelvis bukfetma som är en av de största bovarna vid utveckling av typ 2-diabetes. Man brukar prata om det ”metabola syndromet” där diabetes ingår och som innebär att riskfaktorer som högt blodtryck, högt kolesterol och just bukfetma samverkar i att utveckla sjukdomen.
– Detta samtidigt som typ 1-diabetes oftast uppkommer tidigt i livet och där orsaken till att sjukdomen bryter ut är mer oklar. Även den medicinska behandlingen av de båda typerna av diabetes är olika, förklarar Sofia.
Olika dietistråd beroende på typ av diabetes
Att förändra kosten är därför, precis som att se över livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, oerhört viktigt vid framförallt typ-2 diabetes. Det gör också att kostråden som Sofia och hennes dietistkollegor ger till personer med diabetes kan vara av olika karaktär beroende på vilken typ av diabetes det handlar om.
– Ja, personer med typ 1-diabetes har oftast bra koll på kosten. Det är väl inkörda genom att ha levt med sjukdomen länge och vet hur kroppen reagerar på olika livsmedel. Därför är våra dietistråd mer på detaljnivå när det gäller dessa personer. Det kan exempelvis handla om att finjustera mängden kolhydrater per måltid för att lättare kunna anpassa insulindosen till detta.
– När vi hjälper personer som har typ 2-diabetes, eller tror sig vara i riskzonen, handlar det mer om att vi frågar oss ”vad har hänt här?” och behöver ofta motivera dem till mer drastiska och grundläggande förändringar gällande såväl kost som livsstil. Här bör påpekas att typ 2-diabetes inte bara är relaterat till livsstil utan att risken att drabbas också ökar i takt med åldern i form av exempelvis reducerad glukoskänslighet, berättar Sofia.
När vi hjälper personer som har typ 2-diabetes handlar det mer om att vi frågar oss ”vad har hänt här?” och behöver ofta motivera dem till mer drastiska förändringar.
Riktlinjer och kostråd vid diabetes
Sofia, många med diabetes upplever att de inte får tillräcklig information hos vården om hur de ska anpassa kosten och heller inte automatiskt får remiss till en dietist. Vad beror det på tror du?
– Det finns flera orsaker. I vissa fall, beroende på vart i landet personen söker vård, kan det vara svårt för läkaren att hitta en tillgänglig dietist att skicka patienten till. Men fortfarande förekommer också tankesättet att börja direkt med medicinering vid typ 2-diabetes och inte ge råd eller fokusera så mycket på just kosten. Det här tankesättet börjar stegvis försvinna men går fortfarande att råka ut för.
Kan du ge några viktiga och grundläggande kostråd till den som oroar sig för att vara i riskzonen för diabetes eller den som redan drabbats?
– Snabba kolhydrater, som innehåller mycket socker och stärkelse och lite fibrer, är alltid svåra att hantera om man har diabetes eller är i riskzonen. Därför är det alltid bättre att välja exempelvis baljväxter eller rotsaker som är långsammare kolhydrater. En enkel sak att tänka på är att dra ner på den totala mängden kolhydrater lite grand och att även välja kolhydrater av bra kvalitet.
En enkel sak att tänka på är att dra ner på den totala mängden kolhydrater lite grand och att även välja kolhydrater av bra kvalitet.
– Enligt våra nationella riktlinjer så finns det fyra olika typer av kosthållning som är lämpliga vid diabetes. Den första är ”traditionell diabeteskost” som helt enkelt baseras på våra svenska näringsrekommendationer. Sedan finns så kallad måttlig lågkolhydratkost, samt medelhavskost och traditionell diabeteskost fast med lågt GI (glykemiskt index). Vad gäller de populära och extremt kolhydratfattiga dieterna saknas ännu så länge vetenskapligt underlag för att kunna bedöma lämpligheten.
Att träffa dietist via videosamtal
Genom samarbetet mellan Belly Balance och Medicheck kan man nu träffa era dietister via videosamtal och få hjälp med kost- och livsstilsråd om man exempelvis tror sig vara i riskzonen för diabetes. Berätta lite grand om fördelarna med denna möjlighet. När är det som lämpligast att boka en videokonsultation med dietist?
– Det finns flera lämpliga tidpunkter och fördelar. Ett exempel är om man varit hos en läkare som berättat att man är i riskzonen och man i lugn och ro och när man själv vill kan välja att träffa en av våra dietister. Det kan förstås också vara så att man själv bedömer sig behöva kostråd vid tidpunkter man själv väljer, oavsett om man misstänker en diagnos eller inte.
Skräddarsydd kostdagbok och individanpassade råd
– Det kan ibland också vara skönt att prata med en dietist man själv valt, till exempel en gång per månad för att stämma av att man håller rätt kurs i kosthållningen. Vi ger sällan generella råd utan ser alltid till helheten och personens individuella förutsättningar och symtom.
– Utifrån detta upprättar vi bland annat en skräddarsydd kostdagbok som vi går igenom med respektive person. Allt för att motivera till de nödvändiga förändringar i kost och livsstil som behövs för den enskilde individen, säger Sofia Antonsson.
Läs mer på Hjärta för vården
Personliga kost- och livsstilsråd vid övervikt och diabetes typ 2
Unikt samarbete tar upp kampen mot svenskarnas mag-och tarmproblem
Björn fick diabetes typ 2 utan att visa typiska symtom