Boka specialist
Boka specialist Login English
Håkan Rundqvist är idag delägare i e-hälsotjänsten Blodkollen och delaktig i flera forskningsprojekt med fokus på träningsfysiologi och kost. Välkommen till MediCheck
Din specialistläkare på nätet
Hos oss får du rätt hjälp direkt av Sveriges största nätverk av specialister på nätet.

Du behöver ingen remiss.

Intresset för träning och kost ledde till doktorstitel

Håkan Rundqvist är idag delägare i e-hälsotjänsten Blodkollen och forskar inom träningsfysiologi och kost. I början av året disputerade han med en doktorsavhandling om könsrelaterade skillnader i musklernas svar på maxsprintarbete och blev doktor i fysiologi. Men enligt Håkan var vägen till doktorstiteln lång och långt ifrån självklar. I höst gör han sig redo för nästa forskningsprojekt.

Vill du få rådgivning om kost, hälsa och livstil?

Få hjälp av en dietist eller endokrinolog – utan krav på remiss. Mötet sker via videosamtal.

Logga in och boka tid

Håkan växte upp i Småland och det var idrott och träning som stod i fokus redan från start.

– Hemma i Alvesta sysslade jag med alla idrotter jag hade tillgång till. Jag var och är av den rastlösa typen som tycker att något måste hända hela tiden, vilket nog är förklaringen till mitt intensiva idrottande. Tyvärr började jag få skador efter en tid. När hälsenan gick av blev det stopp. Istället växte mitt intresse för rehabilitering och även dess koppling till kosten vilket jag började fördjupa mig i, berättar Håkan.

Istället växte mitt intresse för rehabilitering och även dess koppling till kosten vilket jag började fördjupa mig i.

Magisterexamen ledde tillbaka till ruta ett

Trots att studierna ledde till magisterexamen i biokemi blev resultatet inte helt rätt.

–Efter gymnasiet hade jag faktiskt ingen aning om vad jag skulle välja för inriktning. Med mitt intresse för kemi- och bioteknologi i grunden funderade jag på om detta gick kombinera att med företagsekonomi som också verkade spännande. Det visade sig att det fanns något som hette kemiekonomprogrammet i Karlstad och där kom jag in.

– Jag hoppades att utbildningen skulle handla mycket om mina intressen. Men det visade sig handla till stor del om pappersmassa och destillationstorn. Jag plågade mig ärligt talat igenom de första tre åren, fokuserade mest på allt som hade med biomedicin att göra men tog sedan min magisterexamen i biokemi.

– Därefter började jag jobba extra på Astra Zeneca, där i stort sett alla hamnade efter den här utbildningen. Men i samband med att hela medicinbranschen gick ner något senare fanns det också färre jobb. Det resulterade i att jag flyttade hem till mina föräldrar igen och jobbade som montör av kyldiskar i ett halvår medan jag funderade på framtiden. Mentalt var jag tillbaka på ruta ett, berättar Håkan.

Jag flyttade hem till mina föräldrar igen och jobbade som montör av kyldiskar i ett halvår medan jag funderade på framtiden.

Hittade hem i fysiologin

Vändningen i sökandet kom när Håkan sökte och kom in på Karolinska Institutets A-kurs i fysiologi.

– Ja, det var det som saknades. Jag kunde vid det här laget massor om kemi men visste inte hur exempelvis levern fungerar. Nu kände jag att jag hittat hem, jag gick in för studierna med hull och hår och läste till och med studiematerialet som nattlektyr.

Efter att ha medverkat i olika forskningsprojekt, skrivit en magisteruppsats och arbetat som labbassistent visade det sig att det fanns en ledig doktorandplats.

– Det här var en bit in på 2000-talet och sedan dess har jag varit doktorand på 50 procent och undervisat och föreläst resten av tiden. Hade någon sagt till mig tidigare att jag skulle stå och prata inför andra så hade jag skrattat, det var verkligen något jag aldrig trodde att jag skulle göra frivilligt. Men min handledare tryckte in mig bland 80 fysioterapeuter ganska omgående och på den vägen är det, berättar Håkan.

Nu kände jag att jag hittat hem, jag gick in för studierna med hull och hår och läste till och med studiematerialet som nattlektyr.

Forskade på förklaring till könsrelaterade skillnader

I januari 2017 disputerade Håkan vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med sin avhandling Human muscle response to sprint exercise and nutrient supply with focus on factors related to protein metabolism.

Kan du berätta om forskningsprojektet som du disputerade med?

– Det är en fortsättning på ett tidigare projekt som undersökte könsrelaterade skillnader i maxsprintarbete. Man konstaterade att kvinnors muskelmassa ökade mer än mäns vid maxsprintarbete, som i det här projektet innebar 30 sekunders högintensiv cykling med hög belastning tre gånger i veckan i en 4-veckorsperiod. En belastning som man skulle kunna jämföra med att cykla intensivt med tians växel.

– Mitt första delprojekt var att hitta en förklaring till denna könsrelaterade skillnad. Vi undersökte musklernas funktion genom att ta muskelbiopsier före och efter testperioden och tittade samtidigt på faktorer som sätter igång muskelproteinsyntesen. Flera olika proteiner aktiveras vid den här typen av fysisk aktivitet och kvinnors aktivering är alltså större enligt den ursprungliga studien.

– Detta ledde till andra delprojektet där proteinsyntesen skulle mätas och där vi fokuserade på männen. Vad mer påverkar muskelmassan än träning? Svaret är givetvis kosten. Vi började ge proteintillskott i form av essentiella aminosyror till männen, något som aldrig testas tidigare när det gäller just sprintarbete som rent fysiologiskt kan betecknas som någonstans mittemellan styrketräning och uthållighetsträning. Den här typen av högintensiv träning har hamnat mer i fokus på sistone men har tidigare varit relativt ostuderat.

Vad mer påverkar muskelmassan än träning? Svaret är givetvis kosten.

Test med essentiella aminosyror gav uppmärksammat resultat

I denna del av projektet fokuserade man på muskeltillväxten och de deltagande männen fick ta proteintillskottet innan, under och 15 minuter efter varje cyklingspass. Därefter genomfördes nya muskelbiopsier.

– Ja, och vi såg att det blev en kraftig aktivering av de proteiner som sätter igång muskeltillväxten hos männen. De kom upp i samma nivå som kvinnorna i det ursprungliga testet och mer därtill, konstaterar Håkan som också berättar att nästa steg var att mäta själva proteinsyntesen, det vill säga den muskeluppbyggande delen av processen.

–Vi kan spåra en aminosyra som vi sprutar in i blodet, och därigenom se hur mycket den har byggts in i muskeln. Detta är tekniskt svårt att mäta men även den delen är vi klara med. En artikel om detta har publicerats i Journal of Applied Physiology  så det känns givetvis jättekul.

Vi kan spåra en aminosyra som vi sprutar in i blodet, och därigenom se hur mycket den har byggts in i muskeln.

Kan du avslöja något om resultaten?

– Ja, de visar att proteinsyntesen ökar vilket är ett starkt argument för muskeltillväxt, även om proteinnedbrytningen ännu inte var mätt i detta skede. Vi vet dock att den nedbrytningen är liten i samband med den här typen av belastning. Även att mäta nedbrytningen är en lång process så det finns anledning till fler studier i ämnet för att få ännu tydligare resultat!

Många frågar sig om proteintillskott i form exempelvis essentiell aminosyra behövs för ”vanliga” motionärer eller de som tränar på hög nivå. Hur ligger det egentligen till?

–Forskning visar att extra proteiner för styrketränande individer har effekt på muskelvolym och styrka, dock är det framförallt två kategorier som har behov av extra proteiner. Dels äldre patienter som har störningar i proteinupptaget. Dels de som behöver gå ner i vikt men samtidigt inte vill tappa muskelmassa, det vill säga det som brukar kallas att ”deffa” i träningskretsar. Generellt är det annars så att äter du väl sammansatta måltider fem gånger om dagen inklusive mellanmål så täcker du ditt proteinbehov även om du tränar på elitnivå. Faktum är att de unga killar som förbrukar mest av dessa tillskott till vardags faktiskt är de som har minst nytta av det!

Faktum är att de unga killar som förbrukar mest av dessa tillskott till vardags faktiskt är de som har minst nytta av det!

Hur ser din vardag ut numera, som nybliven doktor i fysiologi?

– Jag jobbar vidare på Karolinska med att hjälpa till i olika forskningsprojekt, blandat med undervisning och föreläsningar. Jag håller kurser där vi jobbar i labbet, genomför cykeltester, mäter syreupptagningsförmåga, hjärtpuls med mera. Lite ”vakuumkänsla” har det allt varit efter disputationen men under hösten räknar jag med att ha lämnat in ansökan om medel till nästa forskningsprojekt. Det gäller att ligga i hela tiden och det finns mycket att forska om, säger Håkan Rundqvist.

Om Håkan Rundqvist: Den 13 januari 2017 disputerade Håkan vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med sin avhandling ”Human muscle response to sprint exercise and nutrient supply with focus on factors related to protein metabolism”. I sin forskning har ett speciellt intresse av träningsfysiologi och tillhörande kost- och nutriotionsfrågor. Håkan är också delägare i e-hälsotjänsten Blodkollen.se som grundades av hans tidigare kollega på Karolinska sjukhuset, biomedicinska analytikern Lovisa Ryding. Blodkollen möjliggör för privatpersoner att online beställa behovsanpassade eller färdigpaketerade blodanalyser och snabbt erhålla en detaljerad återkoppling från läkare, dietister och träningsexperter.

Läs mer på Hjärta för Vården

Blodanalyser online lär dig mer om din hälsa
Ny behandlingsform mot högt blodtryck i sikte
Oväntat läkemedel återställer följderna av stroke
Icke-rökare med KOL ska få bättre vård

Kommentarer inaktiverade.

Våra partners

Genom att besöka MediCheck godkänner du vår användning av cookies i enlighet med vår Integritetspolicy. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till "tillåt cookies" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till vår användning av cookies i enlighet med vår Integritetspolicy.

Stäng